Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen för honom en lätt sak, men nu hör den till det allra
svåraste bland hans åligganden. Sedan vi genom 1886 års
seminariestadga hafva fått en betygsskala, där det ena betyget
blott genom »en halfva» skiljer sig från det andra, är det
betydligt bättre, men förut var be tygssättningen rent af olidlig.
Enligt hvad som nu har blifvit sagdt, är den högre
betygs-grad, som examinanden erhåller, mera ett intyg om rikare
anlag och bättre intellektuell utbildning än om ett högre mått af
inhämtade data och fakta. Jag påstår icke, att de faktiska
kunskapernas mått är lika, men jäg säger, att detta mått på
grund af förhanden varande förhållanden icke kan vara så olika,
att den ene förtjänar betyget »berömlig», d. ä. 3, medan den andre
blott gör skäl för betyget 1. Hvad som skiljer den ene
examinandens kunskapsmått och hans intellektuella utbildning från
den andres, när de undervisats af samme lärare, beror först af
allt på deras olika anlag och därnäst på deras flit samt på det
kunskapsmått och den bildningsgrad, de ägde vid inträdet o. s. v.
Men annorlunda ställer sig förhållandet, när jämförelsen gäller
elever, som undervisats af olika lärare. En och samma
betygs-grad, t. ex. i kristendomskunskap, betecknar väl sällan samma
mått af kunskap och utveckling. Allra minst är detta fallet
med betygsgraderna i metodik och pedagogik. I afseende på
betygen i detta ämne framträder ju också den största
ojämnheten. Men utrusta alla seminarielärare med lika anlag, insikt,
skicklighet och nit, gör nybörjaren med ens lika duglig som
den erfarne o. s. v., och det öfverklagade missförhållandet, att
samma betyg icke betecknar ett och detsamma, skall få en hård
knäck. Intill dess få seminarieelevema, ledsamt nog, dela det
obehaget med de allmänna läroverkens alumner, att skoltiden
renderar mycket olika frukt, och att den ene lärarens betyg,
reellt taget, har betydligt öfverlägsen valör i förhållande till
den andres. Allt sådant går hr Dalin med tystnad förbi, såsom
om han aldrig hade kommit att tänka därpå, och braverar med
sina kära siffror.
Men själfva dessa siffror, som skulle vara så afgörande, att
de skulle lämna »de mest påtagliga och ovedersägliga bevis»,
äro alls icke så bevisande, som hr D. tror. Det torde icke
hafva undgått hans uppmärksamhet, att hela den tid, som hans
tabeller omfatta, är en nydaningstid. Men icke desto mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
