Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsandans försök att lösslita folkskolan från hennes historiska
och sant kristliga traditioner, han skall ock sätta våra hjärta^ i
brand för det stora mål, hvartill vi böra sträfva, föröka vår
trohet och uthållighet och således gifva oss något, som vi lärare
alltid och ej minst i den närvarande tiden behöfva.
Dessa tankar böra väckas och dessa känslor tändas äfven
utom lärames krets. Ett osökt tillfälle att verka i detta syfte
är den examen, hvarmed vårterminen afslutas. Då skall
läraren i barnens föräldrar och målsmän hafva en uppmärksam
åhörarkrets, om han med vördnad och tacksamhet utan all
öfverdrift talar om hvad som är gjordt samt med klarhet,
hof-samhet och kraft påpekar, hvad som i den närvarande tiden
ytterligare bör göras. Illa handlar den lärare, som låter detta
tillfälle att väcka intresse gå sig ur händerna, men ännu sämre
den, som missbrukar det i partisyfte eller till otacksamt knot.
Den farhågan torde icke visa sig alldeles ogrundad, att
äfven Comeniidagen kan missbrukas: ur hans rika
sannings-förråd skall man måhända på ett visst håll rofgirigt rycka till
sig några mer eller mindre periferiska element och genom
ensidigt betonande af dem inmönstra Comenius såsom sin man,
ehuru man alldeles saknar hans ande. Såsom motsats därtill
betona vi ännu en gång, att härvidlag är anden allt.
Fr. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
