Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kort lästes det på 12 europeiska och 4 asiatiska språk. Denna
utomordentliga framgång hade sin grund däri, att »Den öppnade
språkdörren» på ett enkelt och åskådligt sätt förenade
språk-och sakundervisning. Det mål, hvartill den ledde, var större
än det vanliga, men vägen, som förde dit, var icke desto mindre
kortare, än den man hittills plägat gå.
Kent formella studier ville Comenius icke veta af. Han
ville nog, att lärjungarnes formella anlag skulle utvecklas, men
han yrkade, att detta skulle ske genom nyttiga kunskapers
inhämtande. Ett språkstudium, som icke skänkte nyttiga
kunskaper, förkastade han alldeles. »Ord utan sak är skal utan
kärna, slida utan svärd, skugga utan kropp, kropp utan själ»,
så lyda hans kraftiga ord härom.
Till nyttiga kunskaper räknar Comenius tre ting: kunskap
om Gud, om naturen och om konsten. Om dessa stycken
be-höfver människan en till arten fullkomlig kunskap, d. ä. en
kunskap, som är sann, ordnad och fullständig. Sann är
kunskapen, när man känner tingen, sådana de äro, och så känner
man dem, när man lärt känna dem, såsom de blifvit till och
utvecklat sig. Hvarje ting, det må nu vara Guds verk, natur
eller konst, har bildats efter en idé. Konsten lånar idéerna
från naturen, naturen från Gud, Gud har dem i sig själf. Alla
ting hafva sitt ursprung i Guds idéer. Därför sammanhänga de
ock inbördes såsom ett harmoniskt helt. I Gud hafva de sin
urbild, i naturen sin motbild och i konsten sin efterbild. Såsom
det nu råder harmoni i världen, så skall det äfven råda harmoni
i kunskapen. En sådan harmoni skall förenkla studierna och
gagna karaktersutvecklingen. Hittills hade man så många
system och metoder, som man hade läroämnen. Tiden räckte
därför ej till något annat än att lära system och metoder. Nu
däremot skulle samma metod användas för alla ämnen, ty alla
ämnen skulle bilda ett helt.
Dessa voro grunddragen i Comenii mycket omtalade
pan-sofi, hans » vetenskap om allt», sådana han framställde dem i en
skrift, benämnd »Pamojiem förelöpar», hvilken han öfversände
till sina vänner i England. Enligt dessa grunder ville han
samarbeta allt vetande, både gudomligt och mänskligt, till ett
harmoniskt helt, en enda vetenskap. Han kände således djupt
behofvet af en läroämnenas koncentration men gick tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
