Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter, hvilka gjorde, att Comenius längtade därifrån och med
glädje mottog brödernas uppmaning att återvända till Lissa.
Under dessa svåra förhållanden fullbordade Comenius ett
arbete, som, när det utkom, än en gång förde hans namn öfver
Europa och Asien med samma snabbhet, som »Den öppnade
språkdörren» hade gjort. Detta bar titeln » i »,
och det förtjänar detta namn, ty här åskådliggöres genom ett
stort antal träsnitt en hel liten värld. Till bilderna ansluter
sig en enkel, undervisande text. Genom »Sinnevärlden i bilder»
har Comenius inlagt en förtjänst om undervisningen, som, äfven
om den vore hans enda, skulle hafva gjort hans namn odödligt,
ty härifrån leder de följande seklernas sträfvan att åstadkomma
åskådningsmateriel sin upprinnelse. Hela den skog af dylik
materiel, som i våra dagar förekommer i hvarje väl ordnad
skolut8tällning, har uppspirat ur detta frö.
Det var år 1654 Comenius återvände till Lissa. Här fick
han ty värr ej länge verka i ro, ty följande år inbröt Karl X
Gustaf i Polen, genomtågade landet under ständiga segrar och
intog äfven Lissa. Han behandlade dock staden skonsamt,
måhända för den evangeliska befolkningens skull. Denna mildhet
blef emellertid Lissas ofärd, ty då polackame följande år
erhållit bättre vapenlycka, återtogs staden, och under
förevändning, att dess invånare hade ställt sig på svenskarnes sida,
plundrade de och brände densamma. Invånarne sökte räddning
genom flykten, och härmed hade nu brödraförsamlingen för
alltid förlorat sin fristad i Polen.
Vid Lissas brand förlorade äfven Comenius allt, hvad han
ägde, däribland flera värderika handskrifter: hela »den
panso-fiska skogen» brann, därtill ett lexikaliskt verk, hvarpå han
hade arbetat under mera än 40 år, samt, förutom mycket annat,
allt, hvad han hade skrifvit angående folkskolan. Utblottad och
trött, måste han nu vid 65 års ålder fatta vandringsstafven och
åter begifva sig ut i världen. Han kom till Frankfurt an der
Oder för att slå sig ned där, men där härjade pesten. Han begaf
sig då till Hamburg. Här insjuknade han ganska betänkligt, och
tillfrisknandet gick långsamt. På hösten samma år hade han dock
funnit en hamn. Vi finna honom i den stad, som han själf har
kallat »Städernas ögonsten, Belgiens prydnad, Europas lust».
Stormen hade lagt sig, molnen voro skingrade, solen hade brutit fram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
