Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der Erde» karakteren af vetenskaplighet —; då jag för en tysk
universitetsprofessor omnämnde denna riksdagsepisod, svarade
han leende: »Sådant kunde icke numera ske hos oss.» Att
geografen hos oss bär stark prägel af dilettantism, är icke så
mycket att undra öfver, då man icke reserverat en enda plats
åt dem, som möjligen skulle vilja ägna sig däråt.
I fråga om metoden hörde jag, att på åtskilliga ställen
kartritning vore i bruk, ehuru jag, som nämndt, blott ett par
gånger hade tillfälle att se sådan. Flera olika tillvägagångssätt
användas därvid.1 Om den nytta den kan medföra äro
emellertid meningarna ytterst delade. Dr Leipoldts åsikter i detta
stycke äro redan anförda; och mot honom åtminstone kan icke
den tillvitelsen slungas, att hans obenägenhet därför skulle
härleda sig af egen kartografisk oförmåga. Så mycket torde dock
få medgifvas, att geografisk teckning å elevernas sida inskärper
ländernas konturer, flodernas lopp etc. på ett sätt, som
kartläsning ensamt näppeligen förmår, att det på ett högre stadium
kunde vara godt att låta lärjungame förfärdiga kartskizzer öfver
fysiografiska och antropogeografiska förhållanden, äfvensom att
kartteckningsuppgifter äro ett lika bekvämt som effektivt
exami-nerings8ätt. Att inlärandet af kartteckningen och utförandet af
skizzerna kräfva mycken tid är en annan sida af saken, och ens
ståndpunkt i frågan kommer då att bero på huruvida man anser
den använda tiden verkligen löna mödan. En så ansedd
metodiker som H. Trunk ställer sig i sitt arbete »Die Anschaulichkeit
des geographischen Unterrichts» afgjordt på vedersakarnes sida.
Teckning af läraren, såsom den skedde vid
universitets-seminariet i Halle och vid folkskolelärareseminariet i Weimar,
synes mig på anförda grunder gagnlös; önskar man dock teckning
af eleverna, måste de uppenbarligen däri undervisas, och om
läraren vill dröja vid något, som ej finnes upptaget i lärjungarnes
kartbok, t. ex. vid en storstad, då kan planteckning vara på sin
plats; skematiseringar och profilteckningar äro naturligtvis alltid
att rekommendera.
1 Jfr R. Lehmann. Vorlesungen iiber Methoden und Hulfsmittel fur
den geogr. Unterricht.
Nils Torpson.
Tidslerift för folkundervisning, år g. 1892.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
