Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Berget. Obestridligt medför det större illusioner att kalla en
stämplad papp* eller pappersbit en ett- eller tioöring än en pinne en pinne
af det ena eller andra slaget.
Att ang. räknel&dan förekomma godtyckligt eller obetänksamt
ombyte af åsatt värde låter sig med lätthet göra på flera sätt:
förrådsrummen kan gifvas samma färg som motsvarande pinnars; på locket
öfver rummen kan värdet bestämmas genom stämplar eller andra
märken i olika färger, om ett sådant bestämmande kan anses vara nödigt.
Men om dessa stämplar eller märken böra vara noggranna kopior af
slantar, därom kunna grundade, starka tvifvel bysas.
Det torde icke kunna förnekas, att de abstrakta aritmetiska
talbegreppen lika väl kunna försinnligas genom pinnar som genom slantar
eller kopior däraf. Och då detsamma gäller äfven om operationerna,
så äro pinnarna, sådana de förekomma i lådan, i och för sig själ/va i
allo som medel för de aritmetiska begreppens bibringande, fullt
jämförliga med slantkopiorna och dessutom ur skolkassans och allmän
pedagogisk synpunkt dem vida öfverlägsna på den grund, att stämplarna,
anbringade på papp eller papper (på metall torde möta binder), genom
nötning snart nog utplånas, och att de möjligen innau dess kunna hos
förbrytareämnen — sådana hafva funnits i alla tider och i många
skolor — väcka rätt vådliga idéer. Ett öfverdrifvet användande af
mynträkning vid undervisningen medför sannolikt ett mindre hälsosamt
inflytande på äfven de andra barnen. Tager man nu med i räkningen
lådans anordningar, som mera än linjeringen i nybörjares skrifbok
bidrager till ordning och reda samt underlättar så väl barnens som
lärarinnans arbete, är det tämligen klart, hvilketdera undervisningsmediet,
slantkopiorna eller pinnarna, bör hafva dödsstöt, om ettdera skall blifva
utdöm dt. Andra uppfinningar än slantkopior torde nog erfordras för att
slå pinnarna helt och hållet ur brädet. (Genom tryckfel står i anmälan
å sid. 32 r. 9 nedifr. 9 rmnrader i stället för 6).
Granskaren säger å sid. 37 på tal om apparatens n:r 1 användande
för klargörandet af talsorter: »För det ändamålet är apparaten mycket
lämplig, blott man säger, att förhållandet mellan tal (icke talsorter)
skall åskådliggöras.» Använder man nu det mera omfattande ordet tal
i stället för talsort, kan uppgiften utan närmare bestämningar mycket
väl lösas med tillhjälp af blott 2 eller 3 kulor, ty med dessa kan man
visa förhållandet mellan talen 1 och 2. Denna apparatens användning,
af granskaren å sid. 44 underkänd, är i anvisningen bestäradt angifven
som en nödfallsutväg, då räknekulor saknas, och har denna bestämmelse
för apparaten tillkommit genom en mycket framstående skolmans
till-skyndan.
Tillämpningen af min anförda regel för bråks liknämniggörande
förefaller granskaren omöjlig (sid. 41). Följande exempel må belysa
denna regel. Man afskiljer med gul slå öfversta tenen från de andra.
På öfversta tenen framskjatas i en grupp 24 kulor (halfva detta antal
kan ock räcka) för en »liel»; på den andra tenen uppifrån 12 kulor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
