Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De upptaga nämligen vid dagsljus med sina gröna delar
kolsyra, på samma gång som de åt luften återlämna större delen
af dess syre, och bevara därigenom luftens förmåga att
underhålla djurens andning. Växterna äro af dessa orsaker alldeles
oumbärliga får djuren, ja, så oumbärliga, att en djurvärld på
jorden icke kan tänkas utan en växtvärld som dess nödvändiga
förutsättning. De trakter, som äro fattiga på växter, äro
därför ock i allmänhet fattiga på djur, under det att djurvärlden
framträder i större och mera omväxlande former på de trakter,
hvilka bjuda på en rik och yppig växtvärld.
Gör man de särskilda individerna till föremål för sina
iakttagelser, så finner man snart ett bestämdt samband mellan vissa
djur- och växtindivider. Det finnes knappast något djur, som
annat än i nödfall — d. v. s. då det lider brist på födoämnen
— äter hvad slags växtdelar som helst. Vanligen undfagnar
hvarje växt sina särskilda gäster och bjuder på en för dem
framför andra smaklig rätt: åt den ena bladens saftiga
grund-väf, åt den andra stängelns lösa märg, åt den tredje det
välsmakande fruktköttet. Vore ej detta fallet, skulle många
växtarter vara utsatta för faran att mycket hastigt utrotas. Denna
fara har naturen själf förebyggt genom att utrusta hvarje växt
med egenskaper, som sätta den i stånd att försvara sig mot
vissa djurs angrepp. Giftet, som hos vissa växter finnes uti
fruktens, bladens eller rotens saft, måste betraktas såsom ett
skyddsmedel mot vissa djur, likaså den beska eller skarpa smak,
som utmärker somliga växter. Oftare än dylika kemiska
skyddsmedel förekomma mekaniska sådana. Dit höra tomar, taggar,
brännhår, borst o. s. v. Dessa skyddsmedel äro dock ej ämnade
att skydda växten mot alla djur utan blott mot vissa sådana,
under det att fritt tillträde lämnas åt andra. Så kan en växt,
som genom tomar eller taggar är skyddad mot t. ex.
boskapsdjurens anfall, komma att tjäna andra lägre djur till föda, under
det att tvärt om en annan, som skall gifva näring åt några af
de högre djuren, genom borst eller dylikt är skyddad för
smådjurens anfall.
Djuret uppsöker emellertid växten icke blott för att skaffa
sig föda utan ock för att hos densamma finna tillflykt undan
ogynnsam väderlek och skydd mot förföljande fiender, m. a. o.,
för att bo på eller i växten. Afven härvidlag nöjer sig djuret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
