- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 12 (1893) /
32

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

träd, ty erfarenheten har lärt dem, att deras träd då bära bättre
frukter. Att så är förhållandet beror därpå, att gallsteklama,
som småningom blifvit så godt som utrotade på det odlade
trädet, föras dit med det vilda trädets blommor och utföra
genast det åsyftade arbetet.

Att det är vissa bestämda insekter, som hafva i uppdrag
att för hvarje särskild växtarts blommor öfverföra frömjölet,
synes dels däraf, att de särskilda blommornas honung blott är
åtkomlig för vissa insekter, dels däraf, att växten är försedd med
skyddsmedel mot anfall af sådana djur, som skulle vilja tillägna
sig honungen utan att vara i stånd att utföra arbetet. Så hafva
åtskilliga blommor honungen gömd inom en lång sporre, där
blott fjärilarnas långa spiral vridna tunga kan nå densamma, och
är det särskildt nattfjärilarna, af hvilka blomman skall betjänas,
så utsänder blomman först på kvällen och natten sin vällukt.
Denna tillika med den bleka, i mörkret lätt synliga färgen är
det, som lockar fjärilarna till nattviolen,’ kaprifolien m. fl. Blott
starka insekter, såsom bin o. dyl., kunna komma åt honungen
i de väl tillslutna fjärillika blommorna, under det att dessa

insekter icke få något af honungen uti blommor med lång och
smal pip. Om inga dylika anordningar funnes, skulle från

tusentals blommor, ja, kanske från de flesta, honungen
bort-röfvas, innan befruktning och fröbildning skett. Endast for
några vissa insekters räkning alstrar således blomman sin honung,
och äfven dessa djur kunna ej få något af densamma annat än

såsom lön för den tjänst de göra henne.

Om djuren med all säkerhet kunna sägas vara oumbärliga
för växterna i fråga om frömjölets öfverförande och den däraf
beroende utbildningen af frukt och frön, äro de det icke mindre,
då det gäller fröspridningen. I förra fallet är det insekterna,
i senare fallet de högre djuren, som hafva mest att betyda.
Många fåglars älsklingsspis utgöres af det saftiga kött, som
omsluter åtskilliga växters frön. De af ett mer eller mindre hårdt
skal omslutna fröna föras sedan af fågeln till platser, som
kanske äro långt aflägsna från den, där han funnit frukten.
Däggdjuren kringsprida en stor mängd frön, därigenom att dessa, då
de äro försedda med borst eller andra utväxter, lätt fastna i
något däggdjurs päls. Vattenväxters och kärrväxters fröhus
och frön fastna ofta vid vadare- och simfåglars fötter och föras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/12/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free