Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rigt ej förhållandena, då endast på sin höjd två timmar i
veckan under sista läsåret kunna anslås åt denna del af läroämnet
t
»svenska språket.» Om också utg:s ofvan anförda ord
möjligen ej få förstås så, som skulle de åsyfta något annat, kan
man likväl knappast neka, att en läsebok, uppställd som denna,
inbjuder till en dylik uppfattning och behandling af ämnet.
Detta är dock en sak, som rimligtvis ej bör läggas densamma
till last. Den kan, — det förstås af sig själft, — användas på
olika sätt och tjäna olika ändamål. Allt beror därvidlag
visserligen på läraren.
Den synpunkt, som i fråga om en läsebok framför allt
måste behållas i sikte, är, att innehållet skall vara fullt
njutbart, d. v. s. icke blott i och för sig godt och värdefullt utan
så beskaffadt, att det verkligen förmår tilltala de läsare, för
hvilka det är afsedt. Låter nu detta förena sig med en
uppgift, som går ut på att lämna en öfversikt af litteraturens
utveckling genom att meddela prof på alla märkligare
skriftställares författarskap från äldsta intill närvarande tid? Jag
skulle om denna tanke vilja säga: den är förträfflig i teorien
men svår att på ett lyckligt sätt genomföra i praktiken.
Svårigheten ligger däruti, att de intressen, som skola tillgodoses,
med nödvändighet blifva mer eller mindre stridiga. Det
förefaller mig, som om ett af de tu måste åsidosättas: antingen
fullständigheten eller ock möjligheten att intressera. Skall den
förra komma till sin fulla rätt, leder det därhän, — så vida
boken skall kunna begränsas till ett måttligt omfång, — att
en hel del litteraturprof måste gifvas i sammandrag, stundom,
såsom här någon gång skett, i så stark förkortning, att de
framträda blott som obetydliga fragment. Och därigenom blir det
med dem afsedda ändamålet väsentligen förfeladt trots de
fullständigaste innehållsöfversikter. Stympning bör om möjligt
undvikas. Det kan väl måhända ej alltid ske, men så
mycket torde kunna sägas: uteslut, om så är, hellre ett stycke,
åtminstone så framt det ej af alldeles särskilda skäl måste ha
plats!
Och huru skall man kunna fylla krafvet på verkligt
underhållande läsning? Med vår äldre litteratur förhåller det sig
så, att den är, — man må se på vare sig form eller innehåll,
— i det hela taget mycket torftig. Får man begära, att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
