- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 12 (1893) /
110

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem är det naturligtvis godt att snart få kännedom om
ekvationers lösning, ehuru det äfven för dem är af nytta att få
vänja sig vid sakuppgifters lösning utan ekvationer.

För hvilketdera slaget lärjungar det här ofvan nämnda
arbetet är afsedt, meddela dess författare icke. Förutsatt att det
är ämnadt för det sistnämnda slaget lärjungar, torde man kunna
vänta, att det skall blifva till rätt mycket gagn. Det redogör
nämligen på ett åskådligt och synnerligen lättfattligt sätt för
de första grunderna för sifferekvationers lösning.

Själfva framställningen är enkel och lätt att följa, under
det att den steg för steg för läljungen framåt. Mot formen för
densamma måste dock några anmärkningar framställas. Redan
på första sidan är detta fallet, då ekvation definieras med
orden: »En sådan likhet mellan två tal som -i- 7 = 32 kallas
en ekvation». Att äfven andra likheter än sådana som den
nämnda kunna kallas ekvationer, nämnes ingenstädes, och de
anförda orden äro det enda försök till definition, som författarne
gjort. Vilseledande är äfven det förf. säga på sid. 25, där en
ny afdelning börjar med orden: »Följande 10 exempel och
dessutom många af de därpå följande kunna med lätthet
uträknas utan användning af ekvationer». Detta påstående gäller
ju äfven om alla de föregående exemplen, fastän förf. ej
nå-gonstädes omnämna den omständigheten.

Äfven på åtskilliga andra ställen är formen lika sväfvande
och obestämd. Då exempelvis ekvationerna + 7 = 32, x —

X

13 = 58, 4 x = 20, — = 8 skola lösas, frågas blott i hvarje

O

särskildt fall, hvarmed man skall minska, öka, dividera och
multiplicera, liksom det äfven längre fram frågas, hvilken form
ekvationen får, om man minskar, ökar o. s. v., utan att förf.
alls påpeka, att och hvarför i det ena eller andra fallet endast
den operationen och ingen annan är den rätta. Lärjungen skall
nog, kanske äfven på egen hand, kunna följa bokens
framställning och i de närmast följande exemplen tillämpa densamma,
men då han sedan längre fram möter liknande exempel, står
han alldeles rådlös och griper på måfå till med det ena
räknesättet efter det andra, tills han lyckats finna det rätta. Han
behöfver nämligen, om han skall få en säker kunskap, att
hans uppmärksamhet fästes därvid, att i hvarje särskildt fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/12/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free