Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller diktad tilldragelse? Det har förr varit ganska vanligt att
tillskrifva lejonet, blott emedan det blifvit kalladt djurens konung,
hvarjehanda drag af synnerlig högsinthet, och ifrågavarande
framställning torde, när allt kommer omkring, ej hafva just annat
värde än en fabel. Onekligen har det sin betydelse att anställa en
undersökning angående denna sak. om hvilken ej mången torde
tagit närmare kännedom, och därför lämnas här efter några helt
korta upplysningar en öfversättning af berättelsen, sådan den
lyder på latin hos den författare, hvilken man företrädesvis har
att tacka för dess bevarande. Däraf framgår, att den med rätta
gör anspråk på att blifva ansedd för verklig historia.
Af den aktade romerske skriftställaren Aulus Gellius från
andra århundradet e. Kr. har man i behåll (fast ej alldeles
fullständigt) ett arbete med titeln »Attiska nätter» (såsom enligt hans
egen förklaring börjadt under långa vinternätter, medan han
vistades i Grekland), innehållande bland annat värderika utdrag
ur åtskilliga (grekiska och romerska) författares skrifter. I Q
ortonde kapitlet af femte boken finnes just den berättelse, som i
läseboken fått den kända öfverskriften, och den synes
åtminstone till väsentlig del vara ordagrann öfversättning från en
grekisk författare Apion (med binamnet Plistonices), hvilkens
skrifter gått förlorade. Efter att hafva i en inledning öfver
hufvud berömt hans författarskap men tämligen omildt bedömt
hans omständliga skrifsätt samt framhållit såsom särskildt
läsvärd en berättelse, som grundar sig på egna iakttagelser, går
Gellius till en framställning af själfva innehållet däri, hvilken i
öfversättning, så nära som möjligt anslutande sig till ordalagen
i orginalet, här nedan meddelas.
Hvad Apion, en lärd man, som kallades , att
han sett i Rom, nämligen huru en man och ett lejon
igenkände hvarandra på grund af gammal bekantskap.
Apion, som kallades »Plistonices», var en med mycken
lärdom utrustad man och hade stor samt mångsidig kännedom om
grekiska förhållanden. Hans böcker omtalas med rätt mycket
Tidskrift för folkundervisningen, 1893. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
