Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna lucka i lärareståndets utbildning öppen för att
folkskoleläraren vid sidan af prästen skall räknas som en bildad man
af andra ordningen)? Man hör personer ibland patetiskt utbrista
i dylika ord. Hvad skall man svara på en sådan
misstänksamhet? Ja, hvad skall man säga om en så enfaldig tro på verkan
af en »begynnelsekurs» i tyska språket? Man häpnar och tiger.
Och till sist: hvem kan väl förhindra folkskoleläraren att lära
sig både ett och två främmande språk? Med den insikt i
modersmålets grammatik och den formella utveckling, som den
begåfvade folkskoleläraren äger, är det för honom en ganska
lätt sak att göra det. Många äro också de lärare, som redan
visat, att det går för sig, ja, som inhämtat mycket god insikt
och färdighet både att tala och skrifva tyska. Se, detta frivilliga
studium höjer deras och lärareståndets anseende och sociala
ställning, hvilket däremot en obligatorisk »begynnelsekurs» vid
seminarierna aldrig skall kunna åstadkomma.
Men om nu så är, hvarför vill man då tvinga alla, äfven
de minst begåfvade, till ett arbete, som kommer att gifva de
flesta liten eller ingen nytta och glädje, och detta därtill på en
tid, då de hafva nog och öfver nog af sådant arbete, som är
alldeles nödvändigt? Hvarför icke uppskjuta detta studium tills
examen är tagen? Eller skall allt möjligt, som en lärare
behöfver inhämta, nödvändigt trängas in inom de fyra årens ram?
Skall seminariekursen på detta sätt förytligas, förstöras? Nej,
och åter nej! Om någon lärare behöfver insikt i främmande
språk, vare sig för studiers idkande inom något särskildt
område, t. ex. i pedagogik och metodik, eller för något direkt
praktiskt syfte — han vill t. ex. vinna behörighet att söka plats
vid högre folkskola, eller möjligen så är, att han syftar ännu
högre, såsom åtskilliga med framgång gjort —, må han då gripa
sig verket an. Men icke må man för hans privata intressens
skull ålägga alla, som vilja beträda lärarebanan, att med
åsidosättande af studier, som för dem äro nödvändiga, inhämta de
första grunderna i ett språk, för hvilket de sedan i sin kallelse
icke få någon användning. Bort det! Så länge ingen kan
bevisa, att tyska språkets kännedom är en nödvändig faktor i den
svenske lärarens utbildning, så länge äger man icke rätt att
införa det i seminariekursen, som med hänsyn till elevernas svaga
för bildning och den korta lärotiden icke kan upptaga annat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
