Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådant tillämpande, som man med rätta anser som höjdpunkten
af hela utbildningen.
Att emellertid denna sista fulländning af utbildningen kan
uppnäs endast där, hvarest seminariet har en jämförelsevis stor
öfningsskola till sitt förfogande, inses lätt. Vi hafva i det före*
gående utförligt skildrat, huru man förfar i de båda landen,
liksom vi också hafva betonat, huru Finland i detta nfseende
har ett viktigt försteg framför Sverige, i det att eleverna i
Finland verkligen komma att öfvertaga ansvaret för en längre
tids själfständigt arbete med barnen. Och slutligen visar vår
framställning tillika, huru svårt det, trots de stora
öfnings-skolorna, varit att skaffa hvaije elev den erforderliga
praktiska utbildningen. Påminner man sig dessa svårigheter och
sättet, hvarpå de öfvervnnnits, kan man få ett klaTt begrepp
om huru afgjordt otillräckliga våra egna små öfningsskolor
måste vara.
Af dessa sammanfattande reflexioner framgår klart, som vi
hoppas, att det ingalupda är en för hård dom, att vår
lärareutbildning i nästan hvaije stycke Btår tillbaka för både den
finska och den svenska. Detta påstående är tydligen berättigadt,
till och med om vi endast taga hänsyn till våra statsanstalter,
och då åtskilliga europeiska land säkert i allt väsentligt intaga
samma höga ståndpunkt som Finland och Sverige, blir
resultatet, att vi på detta område öfver hufvud taget äro efter.
Men att en låg ståndpunkt på den allmänna lärareutbildningens
område i synnerhet för ett litet folk kan medföra de mest
ödesdigra följder, behöfver icke framhållaB. Det ligger därför nära
till hands att afsluta dessa betraktelser med ett kort besvarande
af den frågan: Hvad böra vi då göra för att åter komma med?
Då vi uttala vår mening om denna sak, vilja vi först taga
hänsyn endast till statsanstaltema.
Det skall säkert blifva nödvändigt att ställa dessa under en
mera pedagogiskt kunnig och verksam tillsyn, icke en tillsyn,
som först och främst skulle agera polis, utan en uppmuntrande,
rådgifvande och vägledande tillsyn, som med kraft och insikt
kunde söija för att också vi följde med i den raska utveckling,
som nu för tiden gör sig gällande öfverallt på uppfostrans
område.
Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1894. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
