Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3. LÄRAREBILDNINGEN I DANMARK, SVERIGE OCH FINLAND. 23
ff
Ännu en väsentlig punkt återstår, nämligen frågan om de
privata seminarierna. En möjlighet för att staten uteslutande
toge lärareutbildningen om hand, förefinnes säkerligen icke under
nuvarande omständigheter, och vi måste i hvaije fall för den
skull taga några enskilda anstalter med i räkningen. Ej heller
får man förbise, att äfven om man bland de enskilda
seminarierna möjligen skulle finna några mindre ideella, så finnas
bland dem också några i flera afseenden särdeles goda. En
sak förefaller oss emellertid viss: om ett verkligt
framåtskridande öfver hufvud taget skall komma till stånd, så måste man
på enhvar enskild anstalt, som fortfarande skall vara i
verksamhet, nödvändigt ställa samma fordringar som på
statsanstal-terna i afseende på föreståndare och öfriga lärare så väl som
med hänsyn till utbildningstid, öfningsskola, materiel o. s. v.
Detta skall helt enkelt blifva ett rättvist skydd for de verkligt
goda bland dessa gent emot de sämre. Också de enskilda
seminarierna måste därför ställas under en pedagogiskt kunnig
och verksam tillsyn, hvilken kommer att blifva ett stöd, som
de bättre anstalterna naturligtvis ej heller skulle hafva det
minsta emot.
Men tänker man sig nu dessa fordringar verkligen
uppfyllda of en eller annan privat anstalt, skulle ju denna utöfva
en verksamhet, som vore staten till gagn och som staten
därför helt naturligt kan och bör understödja. Ifall ej anstalten
funnes, måste ju staten själf upprätta en 6ådan; och detsamma
kan sägas om kommunen med hänsyn till öfningsskolan. Och
det är klart, att för att vi endast tillnärmelsevis skulle komma
i jämnhöjd med Finland och Sverige, måste bidraget till hvaije
privat anstalt blifva ganska stort, då det ej rätt väl ginge an
att lägga tunga bördor på elevernas skuldror. Det måste
därför blifva en hufvuduppgift att gifva detta bidrag på sådana
villkor, att det kommer att ligga i anstaltens eget intresse att
först och främst bilda så goda lärare som möjligt, att först och
främst tillgodose landets och blott i andra rummet elevernas
personliga fordringar. Om denna uppgift vore löst, skulle ju
ingenting hindra, att vi — i hvaije fall till en del — äfven
här hemma kunde införa det mycket bättre och naturligare sätt,
på hvilket afgångsbetyget i Finland och Sverige kommer till
stånd, och således — i hvaije fall till en del — undginge den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
