Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid skrifning och därmed äfven på nödvändigheten att sörj®
för barnens hälsa. Den erinrar oss om plikten att iakttaga en
göd kroppshållning, äfven när vi använda den vanliga sneda
stilen.» För att detta mål måtte vinnas, meddelar författaren
goda råd beträffande skrifbokens läge, armens och handens
hållning, fingrarnas ställning och förande. Dessa anvisningar
utmärka sig framför mångä andra för sin bestämdhet. Endast
en hållning och ett läge kunna vara riktiga. Den, som ej
iakttager dessa, den, som låter lärjungarne vid skrifning välja
mellan olika ställningar, den kan ej komma därhän, att de
hafva en god hållning, när de skrifva.
4.
Ofta hör man klagas däröfver, att barnen i folkskolans
högre klasser läsa innan jämförelsevis sämre än i de lägre. Ett
barn — säges det —, som i småskolan gaf de bästa
förhoppningar om sig, läser i folkskolans öfre klasser ofta osäkert och
själlöst. Man märker sålunda i detta hänseende ej tillbörligt
framåtskridande. Hvilken kan orsaken härtill vara? Som grund
till det sorgliga förhållandet angifves stundom, att, när barnet
på ett lägre stadium hunnit en jämförelsevis tillfredsställande
läsefårdighet, icke allenast det själft utan ock läraren håller
före, att allt är väl beställdt, ty nu kan det läsa. Följden däraf
blir, att man numer icke är så noga med. det tydliga uttalet
af alla ljuden och de särskilda stafvelserna, med den riktiga
tonvikten, med den uttrycksfulla betoningen. Småningom
insmyga sig åtskilliga fel vid läsningen, såsom onaturlig ton — den
så kallade skoltonen —, uppslukande af slutstafvelsen, otydliga
ljud, för hastig takt och för låg röst. En annan
förklaringsgrund därtill, att läsefärdigheten ej utvecklas i jämbredd med
barnens egen utveckling är, att i de högre klasserna för liten
tid ägnas åt läsefardighetens befästande och utbildning, under
det man använder den till läsning bestämda tiden
hufvudsak-ligen till utTedning af innehållet. Man menar nämligen, att
läsning på skolans stadier icke mer är själfändamål utan medel
till vinnande af målet, hvilket just är uppfattning af innehållet.
Därjämte fäster man uppmärksamheten därpå, att barnen, i den
mån de komma högre upp, få allt flera hemläxor. När de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
