Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serad.» Detta är ett påstående, som väl ej gärna kan vara
allvarligt menad t. Normalplanen har ej legaliserat något slags
skola. Det ligger utom dess befogenhet. Den mindre
folkskolan legaliserades redan i 1842 års folkskolestadga, fastän
ifrågavarande skola då ännu ej bar det namnet. 1 denna stadga heter
det nämligen, att, om alla barnen i ett distrikt ej kunde besöka
dess folkskola, iinge för deras räkning, som ej kunde nå nämnda
skola, undervisningen tills vidare bestridas i flyttande byskolor.
År 1858 förändrades denna bestämmelse så, att om byar, torp
eller lägenheter äro så aflägsna, att dithörande barn ej utan
svårighet kunna begagna folkskolan, må för deras räkning
mindre skolor inrättas. Slutligen blef år 1882 benämningen
mindre skola utbytt mot mindre folkskola. Genom
folkskolestadgan är sålunda den mindre folkskolan legaliserad.
Man sade vidare, att följden därutaf, att den mindre
folkskolan blefve ordnad, skulle blifva, att man mångenstädes skulle
anse denna skola alldeles tillräcklig för barnens behof, och att
man sålunda ej skulle bry sig om att anordna folkskolor. Men
nu förhåller det sig i stället så, att den mindre folkskolan ofta
nog bildat en öfvergång till folkskolan. Den mindre
folkskolan har sålunda främjat folkskoleväsendets utveckling i stort
sedt.
Den mindre folkskolan var i många distrikt alldeles
nödvändig på den tid* då normalplanen utgafs. Det hade varit
omöjligt för dessa distrikt att underhålla så många folkskolor,
som varit behöfliga, för att alla barnen skulle hafva kunnat
besöka en skola. Antingen måste således en mängd barn få växa
upp utan skolundervisning eller nödgades man tillåta, att mindre
folkskolor funnes. Det var en stor mängd barn, som vid
ifrågavarande tid undervisades i mindre folkskolor. Hvad skulle
man nu göra? Skulle man låta den mindre folkskolan
fortfarande vara i sitt oordnade skick, eller skulle man söka ordna
den, på det att äfven dess bam skulle få en så god undervisning,
som omständigheterna i öfrigt medgåfve. Svaret var ej b vårt
att gifva. Det är för barnens bästa skolan är till. För deras
skull måste så väl lärarens personliga intressen som doktriner
och system sättas å sido. Således var det en plikt att ordna
den mindre folkskolan så ändamålsenligt, man kunde, äfven om
man därigenom skulle komma längre bort från målet, som af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
