Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den plats, de fått. Yppar sig for dem ett tillffclle att ffc en
af de lättare skötta småskolelärareplatserna, begagna de sig
hftr-af, och därpå är icke att undra. Men följden blir den, att
ganska få hinna förväfva sig någon erfarenhet om hur en mindre
folkskola skall skötas.»
Behofvet af mindre folkskolor gör sig ännu gällande och
kommer att efter all sannolikhet förefinnas ännu under en lång
följd af år. En inspektör skrifver härom: »Den art skolor, som
under perioden mest ökats, är mindre folkskolorna. I de stora
skogstrakterna, där byarna och nybyggena, ofta mycket små
och med ett ringa antal skolpliktiga, ligga långt aflägsna från
hvarandra, har man måst åtnöja sig med den undervisning,
mindre folkskolor kunna lämna. Att i sådana trakter införa ett
fullständigt system af folkskolor och småskolor synes, åtminstone
under nuvarande förhdllanden, icke vara möjligt.» Under sådana
omständigheter torde det ej hafva funnits skäl att förebrå
normalplanen därför, att den ordnat äfven den mindre folkskolan.
Antingen skall denna icke få förekomma, eller ock skall den,
om den fortfarande enligt lag tillätes, vara så anordnad, att den
kan medför a så mycket gagn som möjligt, ty skolan är till för
baraens skull.
3.
En tredje sak, för hvilken normalpanen tadlats, är de
tysta öfningama. Då det betydelsefulla cirkuläret af den 22 april
1864 föreskref, att folkskolans särskilda klasser skulle, så vid t
möjligt vore, omedelbart undervisas af läraren, begynte man
försöka att, när flera klasser undervisades tillsammans,
sysselsätta den eller de klasser, som ej direkt åtnjöto lärarens
undervisning, med tysta öfningar. Man hade sålunda försökt tysta
öfningar, långt innan normalplanen utkom. Visserligen hade
man ej kommit till några synnerligen gynnsamma resultat med
de tysta öfningama, men man hade dock vunnit den
erfarenheten, att de kunde med framgång användas, blott de blefve
ändamålsenligt anordnade och vederbörande förstode att rätt sköta
dem. I denna mening styrktes man genom erfarenheter, som
vunnits i utlandet, där de tysta öfningama längre tid varit be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
