Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur hade man anordnat undervisningen för dessa barn,
innan 1880 års normalplan utkom? Man hade i allmånhet
ingen-ting Åtgjort för att gifva dessa särskild undervisning, utan de
undervisades tillsammans med de andra barnen. Följden häraf
blef, att många af dem, som af fattigdom hindrades att genomgå
hela skolan, lämnade den, rédan sedan de genomgått andra eller
tredje klassen, och att de svagt beg&fvade släpades med från klass
till klass utan att hafva gjort sig till godo, hvod som meddelades i
de särskilda klasserna. Hvilken följden häraf skulle blifva, är
lätt att inse. Många barn kommo ut ur skolan utan att hafva
lärt något, hvaraf de hade nämnvärdt gagn i lifvet. Den
formella utbildningen var ringa, och det lilla kunskapsförrådet,
hufvudsakligen endast minneskunskap, var snart till största
delen förgätet. Normalplanens utarbetare uppställde för sig den
frågan, om de borde låta det gamla tillståndet fortfara eller om
de borde göra ett försök att åvägabringa åt här ifrågavarande
bara en undervisning, hvaraf de hade något afsevärdt gagn.
Svaret var lätt funnet. Man borde försöka att ordna för de
stackars barnen, så godt man kunde. Undervisningen borde för
dem inskränkas till endast folkskolans så kallade hufvudämnen,
och på det läraren skulle få tillfälle att ägna dem så mycken tid
som möjligt samt göra undervisningen särskild lämpad för
ifrågavarande barn, borde, där så ske kunde, dessa undervisas på
särskild tid. Därjämte borde man vid anordningen af deras
undervisning taga särskild hänsyn till de lokala förhållandena.
Normalplanens förslag väckte häftigt och bittert tadel. Man
har svårt att förstå skälen härtill. Vi vilja här icke uppräkna
eller ens gifva exempel på de personliga tillvitelser, som riktats
mot forslagsst&llarne. Dem få vi höra med tålamod. Vi vilja
i korthet anföra endast några sakliga skäl, som framställts mot
förslagen, i hvilka de flesta anmärkarne kunnat spåra icke ens
välmening.
De mer moderata anmärkama hafva medgifvit, att särskild
undervisning vore lämplig för de svagt begåfvade barnen men
icke för de fattiga. Dessa senare borde nämligen vederbörande
fattigvård understödja, så att de kunde genomgå hela skolan.
Den anmärkningen är teoretiskt berättigad, men den, som vet,
bur svårt det är att förmå fattigvården att taga hand om
fattiga skolbarn, och känner, hur betungande det skulle blifva för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
