- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 13 (1894) /
90

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hos hvilka alla, som önskade komma in på , måste

anmäla sig och begära inträdesbiljett. Och jag såg, huru stora
människoskaror, i synnerhet ungt folk, anmälde sig och genast
underkastades en sträng pröfning. Först undersöktes, hurudan
penningpung de medförde, hurudan hjärna de hade (därom
dömde man af flytningen ur näsan) samt hurudan huden var.
Om hufvudet var af koppar, hjärnan af kvicksilfver, sätet af
bly, huden af järn och pungen späckad med guld, uttalade man
sin tillfredsställelse och ledsagade sökanden beredvilligt vidare.
Men brast det för någon i något af dessa stycken, tillsade man
honom att träda tillbaka, eller också upptogs han under
ogynnsamma antydningar och blott på försök. Förundrad utbrast
jag: »Hvad ligger det väl för vikt på de fem metallerna, efter
man så ifrigt forskar efter dem?» »Jo, mycket stor», svarade
Uttolkare. »Ty om hufvudet icke är af koppar, spricker det,
om hjärnan icke är af kvicksilfver, duger den icke till spegel;
om huden icke är af järn, uthärdar den icke informationen;
om sätet icke är af bly, sitter lärjungen icke still, tills han
blir färdig, och hvar taga både lefvande och döda läromästare,
om man icke har en med penningar späckad börs? Tror du,
att så stora ting kunna fås för intet?»

Vi gingo längre in och sågo, huru väktarne började
bearbeta dem. De inblåste något i deras öron, torkade deras ögon,
rengjorde deras strupe, beskar tungan och förehade för öfrigt
mycket annat, jag vet icke allt hvad. Några sökte t. o. ra.
att borra i deras hufvud och ingjuta något däruti.

Då Uttolkare såg, att jag blef mycket häpen öfver allt
detta, sade han: »Förundra dig icke häröfverl De lärda måste
naturligtvis hafva annorlunda beskaffade händer, tunga, ögon,
öron och hjärna och för öfrigt alla inre och yttre organ, än
den stora hopen. Därför blifva de här omformade. Detta kan
naturligtvis icke ske utan obehag och möda.»

Under tiden såg jag mig omkring och märkte, hvad denna
omdaning kostade de arma varelserna; jag menar icke deras
pung utan deras eget skinn, som de måste släppa till, ty
knyt-näfve, käpp, ris och karbas hemsökte ofta deras kinder, hjässa,
rygg och stuss, så att blod flöt och de nästan beständigt voro
fulla af strimmor, rispor, ärr och valkar. Jag undrar därför
icke på att några, som stodo och blickade in genom porten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free