- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 13 (1894) /
93

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hafva kommit till något resultat skildes de slutligen åt, men de
lärda återvände till sitt gräl, hvilket ända till tårar smärtade
mig.

* *



Från Lärdomsgatan följa vi Pilgrim till Lyckans borg.
Han berättar:

Då vi nu uppnådde den efterlängtade borgen, varseblef jag
i dess närhet hopar af människor, som från alla stadens gator
lupo tills am mans ocb gingo omkring för att finna ett ställe, där
man kunde komma upp. Till borgen ledde blott en bog och
trång port, men denna var förfallen, igenrasad ocb igenväxt af
törnen. Portens namn var, som jag tyckte, Dygd. Om denna
port förtäljde man, att den i forna tider varit borgens enda
ingång, att den sedermera af någon anledning störtat in ocb att
man därför gjort några smärre portar längre ned samt sedan
brukat dessa, emedan ingången genom den förra varit alltför
brant ocb besvärlig.

Då jag undersökte sidoportarna, fann jag att de buro
följande öfverskrifter: Hyckleri, Lögn, , List, Våld o. s. v.

Men då jag nämnde dem med dessa namn, märkte jag, att de,
som gingo in genom dem, vredgades, brummade ocb ville kasta
ned mig, så att jag måste tiga. Då jag såg mig vidare
omkring, iakttog jag, att det dock var några, som sökte tränga sig
upp genom den gamla porten trots grus ocb tömen. Några
kommo också verkligen igenom, men andra icke. De
sistnämnda vände då om till de lägre befintliga portarna ocb
gingo in genom dem.

Äfven jag gick in. Då vi kommit innanför porten, voro
vi ännu icke inne i borgen utan befunno oss på ett torg där
utanför. Där såg jag en mängd människor, som trånande
blickade upp mot den bögre liggande borgens praktsalar. Ocb jag
sporde, bvad de bade för sig, ocb man sade mig, att de stodo
ocb väntade på en vänlig blick af fru Fortuna jämte tillåtelse
att få komma upp i borgen. »Skola då icke alla dessa få
komma in?» sporde jag. »De hafva ju alla med ifver ocb kraft
bemödat sig därom.» »Bemöda sig kan ju enhvar», menade Uttolkare,
»så mycket ban förmår och förstår; till sist beror det dock all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free