- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 13 (1894) /
96

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkställd, kommo kommissarierna igen och berättade, att de
visserligen hade funnit några misstänkta personer, men att de
icke ansågo dem identiska med de utvisade. En var
visserligen lik Dryckenskap, men han kallade sig Rus eller
Munterhet; en annan var lik Girighet, men han hette Sparsamhet; en
tredje liknade Ocker, men han bar namnet Ränta; den fjärde
var lik Vällust men hette Kärlek o. s. v.

Sedan rådet uttalat sina tankar härom, utfärdades ett
mandat af innehåll, att Munterhet icke var densamma som
Dryckenskap, Sparsamhet icke Girighet o. s. v. och att således de
häktade personerna skulle frigifvas. På grund häraf blefvo de
också frigifna och gingo omkring och innästlade sig bland folket
alldeles som förut. Men Salomo och hans följeslagare skakade
hufvudet, och en af dem sade till en annan: »Namnen äro ut-

visade, men fridstörarne, som antagit nya namn, äro kvar och
få röra sig fritt. Af sådant kommer ingenting godt.»

Intressant skulle vara att här redogöra för kvinnornas
besvär mot männen och männens mot kvinnorna. Men tiden
med-gifver det icke. Under öfverläggnigen härom blef den stora
hemligheten i det offentliga regementet röjd, ätt männen leda
församlingen, församlingen kvinnorna och kvinnorna åter igen
männen.

Till sist kunde Salomo icke längre sitta som stum
åskådare utan ropade: »Fåfänglighet öfver fåfänglighet, och allt är få-

fängligt!» steg upp, gick dristigt fram, ryckte slöjan från
drottningens ansikte, och se, den dyrbara slöjan var ingenting
annat än spindelväf. Nu fick Pilgrim se drottningen, sådan hon
var: hennes ansikte var blekt men ansvälldt, kinderna sminkade
men sminket styckevis affallet, händerna fulla med spetälska,
hela kroppen vidrig, andedräkten stinkande. Bestörtning kom
för en stund öfver alla, och tystnad inträdde.

Men snart voro drottningens rådslag klara. Mot Salomo
lades råd, och han lät förföra sig. Åtskilliga följde hans
exempel. Men de flesta stodo fast. Mot dessa grep man till
våld. Drottningens tjänare öfverföllo dem samt slogo och
misshandlade dem mycket. Somliga brändes, andra dränktes,
några hängdes, andra halshöggos, åtskilliga korsfästes, andra
söndersågades o. 8. v. Och häröfver jublade och skämtade
drottningens beundrare, och själf strålade hon i sin segerglans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free