Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första uppfostran är blott fysisk under öfning af
sinnena men så rent »naturlig», att Emil icke ens får vänja sig vid
att äta och sofva på bestämda tider eller företrädesvis begagua
den ena handen framför den andra, t. ex. då han hälsar.
Med talförmågan inträder en ny period i barnets lif, och nu
begynner den s. k. moraliska uppfostran, som är af negativ
natur. Utgångspunkten är denna: »Uppställom som en obestridlig
grundsats, att de första naturliga drifterna städse äro goda; det
finnes i människohjärtat ingen medfödd ondska» (sid. 72).
Följaktligen har man icke att bibringa barnet det goda utan blott
att bevara det för det onda, dock icke under formen af moraliska
bud eller på auktoritet grundade befallningar, enär det »att skilja
mellan godt och ondt öfverstiger barnets förmåga» (sid. 69) och
»det högsta af allt godt icke är auktoriteten utan friheten» (sid.
60). I samklang härmed »måste orden plikt och skyldighet
framför allt samt uttrycken lyda och befalla utstrykas ur hans (sonens)
ordbok» samt ersättas med talet om naturnödvändighet o. d. (sid.
67). All synd, hvilket ord för öfrigt icke passar i systemet,
8 k all betraktas som en sjukdom. Visar gossen egensinne, så låter
man honom t. ex. gå till sängs, föreskrifver en viss diet o. s. v.
men allt detta icke såsom ett straff utan såsom ett
natumödvän-digt botemedel mot sjukdomen. Emil får icke ännu lära sig, att en
vilja kan stå emot hans vilja, utan hvarje motstånd skall för
honom framstå som en naturnödvändighet. Därför vet han icke,
hvad förseelse är, och får aldrig bedja om förlåtelse (sid. 71).
Man bör visserligen icke tillfredsställa alla barnets önskningar,
men bäst är att förebygga, att sådana uppstå, hvilkas beviljande
skulle vara det till skada. Erfarenheten skall uppfostra, men
då denna icke alltid infinner sig i rätta ögonblicket, så måste
uppfostraren skapa lämpliga situationer. Så gick det äfven till,
när Emil skulle lära sig läsa.
Från Emils tolfte år begynner hans intellektuella uppfostran,
som sker utan böcker genom för den åldern fattbara experiment
och rör sig omkring astronomiska, geografiska och fysiska satser.
Han studerar blott det, hvars nytta han inser, och »vid första ord,
han icke förstår, kommer han att springa sin väg och gladt
tumla omkring i rummet» (sid. 190). Hvaije önskan att läsa
något utgår skenbart från honom själf; lärarens uppgift är att
vid lämplig tidpunkt skapa en situation, som väcker denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
