Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven på själen. Med hänförelse predikar han kärlek till barnen
och deras »älskvärda instinkt». Han betonar vikten af att barnens
omgifning renas från all besmittelse och att deras ögon förskonas
från att se, deras öron från att höra sådant, som ej
öfverens-8tämmer med dygdens fordringar. Han är en fiende till all
förkonstling och rekommenderar bibelns uttryckssätt: »Det är
omöjligt att tänka sig ett kyskare språk än bibelns, just emedan
allting där säges okonstlad t och naturligt» (sid. 322). Han drar
i härnad lika mycket mot barnjungfruns sladder som mot
månglasen och ordkram: man skall icke tala med barn om annat,
än hvad de kunna förstå, icke begagna ord, hvilkas betydelse är
för dem främmande, och icke i böcker se undervisningens a och
o. Med harm tillbakavisar han den moraliska feghetens tal om
att begäret till det onda skulle vara okufligt och betonar, att
viljans slapphet utgör vår svaghet i kampen för ett dygdigt lif.
Men lika visst som det är, att huset störtar samman, om
grundvalen sviktar, lika visst störtar ock den tankebyggnad, som
hvilar på en falsk förutsättning såsom sin utgångspunkt, och det
pedagogiska system, som är hopfogadt i strid mot all psykologi,
om än ur spillrorna kan framdragas ännu användbart materiel.
Rousseau8 utgångspunkt, att i människohjärtat ingen medfödd
ondska finnes d. ä. ingen arfsynd, vederlägges icke blott af
bibeln utan ock af erfarenheten och den på densamme grundade
psykologien. Låt vara, att tänkare af nyaste mod icke begagna
ordet arfsynd, enär detta för mycket påminner om »dogmer», de
erkänna dock ärftlighetens lag. »Om det ej funnes några bevis
för ärftligheten––––-, då skulle skriftställare inom den etiska
vetenskapen hafva rätt att lämna ur sikte de handlandets
verkningar, som efterkommande få erfara genom de naturer, de ärfva.»
(Herbert Spencer: Grunderna för Etiken, sid. 195). På denna
oriktiga grundsats om individens isolerade ställning till släktet
uppför R. ett pedagogiskt system, enligt hvilket tankelifvets
utbildning föregår känslolifvets. 1 den ordningen går Emils
uppfostran, och att detta sker afsiktligt, säger oss förf. uttryckligt
(sid. 222): »Sedan vi först öfvat dess (barnets) kropp och dess
sinnen, hafva vi öfvergått till öfningen af dess förstånd och dess
omdömeskraft. Andtligen hafva vi förbundit bruket af dess
lemmar med användningen af dess själsförmögenheter. Vi hafva
af barnet bildat en handlande och tänkande varelse För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
