Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr —d menar, att folkskolan på 1880-talet kom in i en
mörk period. En ärlig historieforskning kommer sannolikt att
fälla ett annat omdöme. Vi stödja detta antagande på de stora
penningebelopp, som från och med 1880 till närvarande tid
beviljats och utgått till seminarier och folkskolor, på de många
folkskolans utveckling främjande anordningar och företag, som
under denna tid vidtagits, samt på det uppsving undervisningen
i så väl seminarier som folkskolor under dessa år tagit. Den,
som hafver ögon att se, han må se.
Beträffande uppgiften, att Laxjö och Hotagens skoldistrikt
med domkapitlets begifvande sakna folkskolor, vilja vi upplysa
därom, att den nuvarande stiftsstyrelsen ålagt distrikten att inom
förelagd tid upprätta folkskolor.
Herr —d frågar: »Äro inspektörerna ej säkra på att
myndigheterna hafva den aktning för lagens mening, att mindre
folkskolor med 50 å 100 barn skulle blifva utdömda?» Med
anledning däraf torde det tillåtas oss att fråga, hvar det står,
att barnantalet skall hafva något inflytande på om en mindre
folkskola är berättigad eller icke? Har regeringen rätt att
påbjuda upprättandet af folkskolor i ett skoldistrikt till
obegrän-sadt antal? Skulle det vara klokt att nu förelägga riksdagen
förslag om förbud af alla mindre folkskolor, i hvilka barnantalet
uppginge till öfver 50? Har regeringen befogenhet att utan
riksdagens medgifvande förklara, att mindre folkskola är
berättigad endast i det fall, att antalet barn understiger 50?
Herr —d säger vidare, att ecklesiastikdepartementet låter
år efter år förgå, utan att något verksamt göres för att råda
bot mot det onda (det stora antalet mindre folkskolor) och
förhindra, att skoldistrikt få uppbära statsbidrag, till hvilka de
enligt kungl. majrts egen lagtolkning ej äga någon rätt. För
det första är det oss alldeles obekant, att skoldistrikt få
uppbära statsbidrag, till hvilka de ej hafva rätt. Åtminstone måtte
det vara undantagsvis och hafva sin anledning uti något
förbiseende af landshöfdingämbeten och kammarrätt. Vi tro oss
dock kunna försäkra, att dessa myndigheter i allmänhet utöfva
sina skyldigheter att pröfva församlingarnas rätt till statsbidrag
med den noggrannhet, som kan af dem fordras. För det andra
skulle det vara af stort intresse att veta, hvilken »lagtolkning»
herr —d afeer. Herr —d har vidare sagt, att vederbörande låtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
