Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det högre undervisningsväsendet befann sig under det
århundrade, som närmast föregick Gustaf II Adolfs regering, i
lägervall. Skolorna hade före reformationen varit kyrkliga
in-Tättningar, i det att underhållet bestriddes af kyrkan samt
undervisningen sköttes af andliga män och företrädesvis
af-8åg utbildande af präster. Genom Gustaf I:s reduktion af
kyrkoegendomen miste skolorna sitt ekonomiska stöd, och
genom läroinnehållets förändring åvägabragtes en ödesdiger
om-störtning i skolornas inre förhållanden. Så väl lärare som
lärjungar öfvergåfvo skolorna. Det sagda gäller så väl högskolan
i Uppsala som de vid biskopssätena befintliga
domkyrkosko-lorna. De läroanstalter, som funnos i klostren, gingo
naturligtvis under, på samma gång som klostren upphäfdes.
Man måste finna underligt, att Gustaf I icke insåg behofvet
af en reformation äfven af undervisningsväsendet, men man kan
förklara hans uraktlåtenhet att sörja för en sådan reformation
dels af hans praktiska sinne, som fann skolundervisningen,
sådan som den på denna tid bedrefs, onyttig och ofruktbar, dels
af den tvingande nödvändigheten att använda alla tillgängliga
medel till rikets återupprättande ur dess djupa förfall.
Skolorna blefvo visserligen icke upphäfda, men de lefde
ett tynande lif. Lärarekrafterna voro svaga, och aflöningen,
som bestods, var nätt och jämt tillräcklig för lifsuppehället.
Undervisningen var uteslutande anlagd på utbildande af präster.
Konung Gustaf ville visserligen, att skolorna äfven skulle
utbilda skrif- och räknekarlar, som kunde blifva fogdar och
skrif-vare i hans och rikets tjänst, men då han icke gjorde något
för att åstadkomma en omordning af skolväsendet, så blef
undervisningen ställd på det gamla sättet. Visserligen kommo
från Tyskland impulser till förbättringar, men de buro ej
synnerligen märkbara frukter. Det nya, som kom till, var
undervisning i bibeln och katekesen. För öfrigt var latinska språket
det enda läroämnet liksom före reformationen.
Vi veta, att återupplifvandet af bekantskapen med det
forntida Greklands och Roms litteratur har utöfvat ett omätligt
inflytande på Europas andliga odling under femtonhundratalet
och utgör en orsak till den stora omhvälfning i människomas
världsåskådning, hvars andra orsak är reformationen. Då vi nu
bemärka, att de ofvannämnda inflytelserna från Tyskland på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
