Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt skolväsen stodo i samband med denna rörelse, så skulle
vi kunna tro, att de skulle hafva öfvat kraftigare inverkan på
detsamma. Men så var det icke. Det var först Gustaf II Adolf,
som förmedlade tillämpandet i Sverige af de nya åsikterna om
studiernas förhållande till lifvet och om rätta sättet för
meddelande af undervisning. Under hela femtonhundratalet
studerade man med endast böcker till läromästare, och dessa
böcker voro gamla latinska skrifter, hvilka lästes icke för
innehållets skull utan hufvudsakligen för vinnande af färdighet att
i tal och skrift begagna det latinska språket, som var all
lärdoms tungomål. Skolundervisningen kom därför att utöfva
högst ringa inverkan på lärjungames utveckling; den förmådde
ej verka uppfostrande. Kunskaperna blefvo en minnesläxa och
hade ingen betydelse för lifvet.
Visserligen saknades icke enstaka försök att göra den högre
undervisningen mera fruktbringande, men de omintetgjordes af
tidsomständighetema och af bristen på lärare med pedagogisk
förmåga. Så återupprättades Uppsala universitet af Erik XIV,
men det motstånd, som Johan Ill:s katoliserande påfund rönte
hos universitetets lärare, ådrog detsamma konungens misshag
och föranledde dess upplösning. Efter TTppsala möte
återställdes universitetet än en gång och erhöll nya privilegier 1595.
Vården om skolorna uppdrogs vid det tillfallet åt universitetet.
Därigenom omintetgjordes fortsättningen af de försök, som
jesuiterna — den katolska världens skickligaste och farligaste
pedagoger — förut gjort att bemäktiga sig ledningen af Sveriges
skolor. Men någon verklig förbättring af skolväsendet kom ej
till stånd, oaktadt nya bestämmelser för detsamma utfärdades
både 1595 och 1611.
Undervisningens nyskapare i Sverige blef Gustaf II Adolf.
Vi hafva redan antydt de förutsättningar han ägde för att blifva
detta. Han var själf lärjunge till en af den ramistiska
filosofiens främsta representanter, och de mest framstående lärde i
han8 rike voro i större eller mindre grad påverkade af samma
filosofi. Gustaf Adolf kan således icke hafva undgått att röna
påverkan af den kritik, för hvilken det rådande skolväsendet
varit utsatt af män sådana som Vives, Ramus m. fl. Och han
insåg också med full klarhet dess brister. Enligt af honom
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1895. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
