Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samma regel i omskrifven form:
T-ljudet tecknas med: 1) t i de flesta fall; 2) dt i böjda
ord, som hafva d i grundstafvelse eller stam, således ock i
su-pinum af verb, som hafva d i stammen, samt i afledda ord etc.
Sammandragen lyder regeln:
T-ljudet tecknas med: 1) t i de flesta fall; 2) dt i de
böjningar och afledningar af ord, som ändas på i stammen.
Dessa regler förutsätta kunskap om grundstafvelse och
ändelse, supinum och particip m. m. Afveu om dessa begrepp
grundligt utredas och läijungame kunna redogöra t. ex. för
skillnaden mellan supinum och neutrum sg af det passiva
par-ticipet, visar dock erfarenheten, att de vid skrifning äro ganska
ovissa, när det gäller att rätt beteckna t-ljudet. Orsaken härtill må
visserligen i hufvudsak vara en otillräcklig öfning att i hvaije
en-skildt fall säkert kunna skilja dessa lika ljudande verbformer från
hvarandra;* men å andra sidan må man betänka, att i folkskolan
med dess jämförelsevis korta lärotid och många
undervisningsämnen icke så mycken tid kan offras på denna sak, att
lärjungarne på detta sätt blifva säkra däruti. För öfrigt må man
besinna, att 12—14 års barn i allmänhet icke äga förutsättningar
för ett så besvärligt tankearbete, som dessa regler kräfva. Låtom
oss taga ett exempel! Snickaren har afslutat sitt arbete, så att
det nu är färdigt och afslutadt. Härvid måste följande frågor
göras och besvaras af läijungame själfva: 1) Hvilken form
af verbet är afslutat? 2) Hvad heter stammen? 3) Huru får
man stammen? 4) Huru tecknas därför ordet? Barnen skrifva:
Snickaren — — — färdigt och : Åter frågor och svar!
1) Hvilken form af verbet? 2) Hvad heter stammen? 3) Huru
får man stammen? 4) Huru tecknas därför t-ljudet i ordet?
Någon torde invända: Läijungame måste visserligen gå
denna väg, men det går dock lättare och hastigare, än hvad här
antydts. Icke tänker t. ex. en pianist, då han spelar ett stycke,
hvad namn, tidsvärde m. m. hvarje not har, icke heller hvilka
tangenter motsvara noterna m. m., utan, under det han ser på
notskriften, låter han fingrarna lätt och behagligt anslå de
angifna tangenterna. Ingen anser detta så märkvärdigt, ty man
är så van att höra pianospelning. Man vet, att det visserligen
beror på anlag men ock på mycken öfning. Få samma sätt
be-höfver icke heller den i språklära flitigt öfvade lärjungen sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
