Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag torde också böra påpeka, att jag tager ordet vetande
i dess egentliga betydelse: jag säger icke , menar icke
heller vetenskap, och skälet därtill, att jag har begränsat ämnet
på detta sätt, behöfver jag väl icke nämna.
* *
*
Orden tro och vetande beteckna å ena sidan tvenne
begrepp, å den andra tvenne fraser. Om fraserna skall jag icke
vara mångordig. De likna, kort sagd t, den grekiska mytena
Protevs: när man söker fasttaga dem i en form, antaga de
genast en annan, d. ä. den enes fras betyder ett, den andres ett
annat, ehuru de bruka samma ord, ja, frasen har till och med,
i samma persons mun vid olika tillfällen ganska olika
betydelser. Att betänka detta det är att bespara sig många
gagnlösa ord och därtill många obehag. Ty där fraserna smidas,,
där är det oftast illa ställdt både med tro och vetande. Jag
torde böra tillägga, att hvad som nu är sagdt om fraser i
allmänhet, det gäller icke minst om fraserna tro och vetande.
Efter dessa ord om fraserna öfvergår jag till att tala om
de motsvarande begreppen. Dessa växla icke såsom fraserna,,
de äro tvärt om fullt bestämda. Insikten i deras innebörd kan
Vara mer eller mindre omfattande, men hvad man inser, det är
klart och tydligt fattadt. Den, som har begreppsinsikt om och
uti de ting, som betecknas med orden tro och vetande, fäster
vid dem samma betydelse i år som i fj°r och nästa år
densamma som i år, och hvad de betyda för honom, det betyda de
ock för alla andra, som hafva samma insikt i deras innebörd.
En så beskaffad kunskap kalla vi vetande. Vetandet är således
någonting annat än frasernas kram, hvilket glänser som
såp-bubblor men också är lika innehållslöst som dessa.
Vårt vetande hafva vi vunnit på olika vägar, en del på
erfarenhetens väg, den yttre eller den inre, och en annan
genom de slutsatser, som vi hafva dragit ur erfarenheten. Hvad
vi veta om vår hemorts stigar, lunder och fält m. m., hafva vi
lärt genom yttre erfarenhet, men att det inom oss finns en röst*
som varnar eller bjuder, gillar eller dömer, det har vår inre
erfarenhet lärt oss. Ur våra yttre och inre erfarenheter drag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0134.html
