- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 14 (1895) /
131

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi sedan slutsatser. Nu är det, som man hämtat ur den yttre
erfarenheten, icke mera visst än det, som man vunnit genom
den inre, och det vetande, man har hämtat direkt ur
erfarenheten, är icke mera visst än det, man vinner genom säkra
slutledningar. Det är vetande som vetande. Talet därom, att det
vetande, som den yttre erfarenheten skänker oss, skulle vara
tillförlitligare, är alldeles gripet ur luften. Huru ofta hafva vi
icke missförstått de yttre sinnesintrycken! Hvem har icke
erfarit, huru ögon och öron kunna bedraga! Och huru sann
visade sig icke å andra sidan mången gång en dunkel aning!
Men när så är, borde icke detta lära oss att tro på våra inre
sinnen och akta det vetande, som vinnes genom dem?

Vetandet är en kunskap, men icke all kunskap är vetande.
Tvärt om är det ganska litet af vårt kunskapsförråd, som kan
ställas under denna rubrik. Vi kunna, som nyss blifvit sagdt,
missförstå sinnesintrycken, så att vår uppfattning blifver skef,
ensidig eller helt och hållet falsk, vi kunna missförstå de inre,
vi kunna ock missförstå de yttre. Också kunna de slutsatser,
vi draga, hvila på otillräckliga eller rent af falska grunder. I
intet af dessa fall är kunskapen ett vetande. Det kan mycket
väl hända, att en kunskap, som vi äga, är i sig riktig, fastän
vi icke känna grunderna för dess sanning. En sådan kunskap
kan icke heller kallas vetande, ty så långt vetandet sträcker
sig, känner man också grunderna och vet, att saken icke kan
vara annorlunda.

Ej sällan får man höra fåfänga personer göra anspråk på
vetandets adelsmärke . äfven för sina mer eller mindre dunkla
föreställningar och subjektiva tycken, d. ä. utan bild: fordra,
att man skall erkänna deras kunskap såsom sannskyldigt
vetande, huru ensidig, skef, dunkel eller rent af falsk den än må
vara. Huru ofta hör man icke t. ex. personer, som förneka
den högre verkligheten, uttrycka sin ringaktning, ja, sitt förakt
för den kristna tron, just därför att denna är tro och icke
vetande, och huru hör man dem icke skryta af sin egen tro,
hvilken de kalla vetande, ja, t. o. m. vetenskap, ehuru den
icke är något annat än en med några fraser draperad
auktori-tetstro.

Om vi ärligt undersöka, hvad vi veta och icke veta, skola
vi snart komma underfund med att ytterst få af våra kunskaper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free