Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör redogörelsen för hvarje grupp, sedan dithörande föremål
blifvit beskrifna, framgå såsom sammanfattning af det förut
meddelade.
Carl K—n.
27.
Från andra land.
1. Om behörighet till lärarebefattning vid
folkskolelärareseminarierna.
Från vårt grannland Finland skrifves: »Ett motiv, hvarför
man vill förlägga folkskolekårens fortbildning till universitetet,
sammanhänger med önskan, att folkskolelärarne måtte beredas
tillfälle till cn sådan utbildning, att de må kunna befordras till
8eminarielärare- och folkskoleinspektörsplatser. Man anser
nämligen utevaron af en sådan befordringsrätt för folkskolelärarne
utgöra ett väsentligt fel i vår folkskoleinstitution och vara en
betydande orsak till att folkskolelärarne arbeta intresselöst. Att
folkskolelärarne önska att förbättra sin ställning och vinna
befordran till indräktigare platser inom sitt arbetsfält, kunna vi
förstå, men däremot förstå vi icke, huru en folkskolelärare med
någon hängifvenhet för sitt kall skulle kunna låta hopplösheten
nedstämma sig, därför att han icke har utsikt att erhålla
platser, för hvilka helt andra betingelser äro af nöden, än dem, han
kan prestera. Vi inse icke heller, att det är en väsentlig brist
i vårt folkskoleväsen, att seminarieiärarnes led icke rekryteras
från folkskolelärarekåren. Tvärt om skulle vi vilja påstå, att det
just utgör vår seminarieinstitutions styrka, att seminarielärarne
äro akademiskt bildade. I de land, där detta icke är fallet,
t. ex. Danmark, höjas icke sällan röster för en ändring till likhet
med hvad hos oss är förhållandet, och detta förundrar oss icke.
Att hos oss förändra nuvarande förhållande vore enligt vår
mening att gå ett steg bakåt. För öfrigt är det ju ingen
omöjlighet för en begåfvad och framåtsträfvande folkskolelärare att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
