Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31.
»Fram&t! Init! Uppåt!»
Tal till de afgående eleverna 1895.
För något mer än två och ett halft årtionde sedan stod en
yngling dröjande i en tidig morgonstund vid en grafsten å
Uppsala kyrkogård. Det var inskriften å nämnda grafsten, som
sysselsatte hans inre. Tänkvärd var också denna inskrift, såsom
I säkert alla skolen erkänna, då jag säger, hvad där stod. Å
stenen är inristad en triangel, och utefter triangelns sidor stå
dessa uppfordrande ord: *FramåtInåt! Uppåt!*
Det var en omedelbart gifven sak, att inskriften hade
sammanhang med den människas lif, hvars stoft hvilar under
stenen, och att inskriften utvisade den väg, hvarpå detta lif
en-ligt de efterlämnades tanke hade utvecklat sig. Hvem var då
den man, hvars lif tecknats genom de innehållsdigra orden?
Ynglingen visste det icke. Längre fram lärde han känna och
vörda det namnet. Men i den stund, hvarom här är fråga,
betydde namnet intet, inskriften allt. Ty från tanken på hvad
inskriften betydde för det lif, hvars slutpunkt denna graf
betecknade, gick ynglingens betraktelse nästan med ens öfver till hvad
den betydde för ett lif, som nu skulle begynna. Han stod nämligen
mycket nära den tidpunkt, då hans offentliga lif skulle begynna.
* Framåt! Inåt! Uppåt h läste ynglingen gång på gång,
och inom kort var det, som om den ädle tänkare, hvars väg
denna inskrift betecknade, ur den underbara värld, dit han gått,
hade ropat dem i hans öron, och som om alla dessa store män,
hvilkas grafvar ynglingen samma morgon hade besökt, Törneros,
Rudenschöld och andra, samfäldt hade ropat: , lofva!
Men svik icke ditt löfte h
Lofvade han? Det säger jag icke. Ty det är något, som
för eder i denna stund är viktigare att tänka öfver. Då vi
började denna termin, erinrade jag eder om Herakles vid
skiljevägen. Nu är det I, som stån vid skiljevägen. I stån just nu
färdiga att skiljas från denna bildningsanstalt, i hvars hägn en
god skickelse låtit eder erhålla förberedande utbildning för ett
högt ocli ansvarsfullt kall. Från denna stund ären I för eder
fortsatta utveckling till allra största delen hänvisade till själf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
