Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre flickskola, ej minst genom den fylligbet i framställningen och
det speciella ingående i vissa delar af lärostoffet i förening med lätt
vidrörande af andra, hvarom semin arieläraren måste bemöda sig för att
göra sin undervisning påtagligt åskådlig och därmed tjäna
lärarebild-ningen. Redan af detta skäl, men äfven af andra, kräfver
seminarie-undervisningen för visso sitt alldeles särskilda studium och sina
särskilda öfningar, så vidt seminarielärarens första lärareår ej skola utgöra
ett obestämdt famlande bit ocb dit. Seminarieläraren måste t. ex. —
det är en erkänd sak — anordna och bedrifva sitt undervisningsarbete
med ständig tanke på och under ständig hänsyn till att han handleder
blifvande lärare. När profkandidaten under en termins öfningar i
öfningsskolan och samtidig auskultering, så ofta ske kan, samt äfven
genom samtidiga teoretiskt pedagogiska studier fått sikte på målet,
först då få öfningarna i seminariet sin rätta karakter och betydelse.
Härtill kommer, att de seminariebildade profkandidaterna, att döma
af årsredogörelserna för den läroanstalt, där de utbildats, i vissa ämnen,
sarakildt i geografi och kristendomskunskap, måste drifva mycket
omfattande teoretiska studier, om de skola kunna på ett något så när
fruktbärande sätt, fruktbärande för dem själfva och för seminarieeleverna,
sköta sin profundervisning.
Man behöfver således alls icke underskatta den utbildning, högre
lärarinneseminariets elever fått, för det att man yrkar lika lång
praktisk kurs för dem som för de akademiskt bildade; man kan tvärt om,
såsom vi nu visat, på andra grunder yrka på ettårig kurs äfven
för dem.
Enligt § 17 mom. 2 af nådiga stadgan för
folkskolelärareseminarierna i riket hör till de seminariebildade lärarinnornas
kompetensvillkor utom kvalificerade betyg för insikter i pedagogik och metodik
samt för undervisningsskicklighet jämväl att styrka, det de med goda
vitsord hafva under minst ett år tjänstgjort vid ett statens seminarium.
Fråga kan vara, om en termins profårskurs under de ogynnsamma
förhållanden, som här ofvan berörts, gifver lika stor garanti för dugande
utbildning för lärarinnekallet som ett sådant tjänsteår. Större garanti
än ett års undervisning på eget ansvar och med goda vitsord torde
nämnda kurs icke kunna anses gifva. Men vi äro förvissade, att det
just är en förbättring i seminarielärarnes utbildning, lagstiftaren nu
afser. Detta syfte är också värdt uppoffringar. En väl ordnad
profårskurs vid seminarium skall helt visst i mycket väsentlig grad bidraga
till att undanrödja all berättigad anledning till klander mot
seminarie-lärarne. Men skall detta mål vinnas, så måste kursen göras effektiv.
En termin gör bestämdt icke till fyllest.
Ser man saken från seminariets synpunkt, så resa sig där
synnerligt stora, ja, såsom det synes, rent af oöfverstigliga hinder för en
sådan anordning, enligt hvilken kandidaternas praktiska öfningar där
skulle fortgå samtidigt med motsvarande öfningar i skolan och därtill
inträngas inom den korta tiden af en termin. Öfningsskolan är till
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1896. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
