Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djupare sedt, har nog hvarje människa sitt individuella
temperament, så att det antagligen icke finns två, som i afseende på
temperament äro hvarandra fullt ‘lika. Mycket vanligt är att
utrusta det ena eller andra temperamentet med dygder och fel,
liksom kunde man af temperamentet med säkerhet sluta till,
hvilka sedliga egenskaper en person har. För Kant är
flegma-tikern nästan ett ideal, i andras teckningar är han nära nog
odräglig; för Helvig är kolerikerns temperament tydligen det
bästa, för Kant utan fråga det sämsta o. s. v. Jag tänkte äfven
jag att på detta sätt åskådliggöra temperamenten, ty det är
onekligen roande, men ju flera beskrifningar jag jämförde, desto
tydligare fann jag, att den enes så väl som den andres försök
är en mer eller mindre lyckad konstruktion, och slutet blef, att
jag kastade mitt eget försök i papperskorgen.
* *
Ordet temperament betyder blandning, och en blandning
är det. Men huru förklara denna blandning, denna märkvärdiga
olikhet människorna emellan? Många äro de förhållanden, på
hvilka man tänkt; först och främst har man tänkt på
hvarje-handa yttre omständigheter. Men att olikheterna i temperament
icke finna sin förklaring i de yttre omständigheter, under hvilka
man har vuxit upp och lefver, om dessa varit hårda eller lyckliga,
sorgliga eller glada, eller i den behandling, man underkastats,
om denna varit kraftig eller vek, strof eller mild, eller i de
skickelser, man upplefvat o. 8. v., det kan med talrika exempel
styrkas.
Man har också tänkt på möjligheten, att klimat och andra
naturförhållanden skulle utgöra orsaken. Men när man
undersöker, huru därmed förhåller sig, finner man de fyra
hufvud-temperamenten representerade inom alla klimat och under alla
naturförhållanden, på fastlandet och på öarna, i alperna och på
låglandet o. s. v., allenast att söderns varmare sol tyckes vara
i stånd att högre uppdrifva de koleriska och sangviniska anlagen,
slättlandets fruktbarhet och välstånd att odla de flegmatiska,
alpernas höjder och dalar samt öknens enslighet att utbilda de
melankoliska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
