Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har också tänkt, att somliga af dessa fyra
hufvud-temperament skulle tillhöra den ena eller andra åldern. Men
den förklaringsgrunden har man också måst öfvergifva, ty man
påträffar det sangviniska och koleriska temperamentet hos de
gamla lika väl som hos barnen samt det flegmatiska och
melankoliska hos de yngre lika väl som hos de äldre. Yttringarna
äro naturligtvis olika (ty mannen kan icke heller i detta
afseende vara barn och tvärt om), men temperamentet förblifver
detsamma.
Lika litet beror denna olikhet på olikhet i kön, så att
mannen, såsom man påstått, skulle vara kolerisk eller flegmatisk,
kvinnan sangvinisk eller melankolisk, ty det förhåller sig ofta
tvärt om.
# *
*
Redan i forntiden sysselsatte sig de lärda med denna fråga,
och såsom allt då hänfördes till materiella orsaker, så gjorde
man ock med temperamentet. Vi hafva väl alla i’ vår barndom
eller senare hört talas om Empedokles’ lära, att allt i världen
och världen själf består af 4 grundämnen: jord, vatten, eld och
luft. Efter denna förebild urskilde en grekisk läkare vid namn
Hippokrates (f omkring 400 år före Kristus) i människans kropp
fyra vätskor: blod, slem, gul galla och svart galla. Ur den
olika blandning, hvari dessa vätskor förekommo, skulle den olika
själsläggningen kunna förklaras. Denna åsikt utbildades sedan
vidare af en annan grekisk läkare vid namn Galenos (f
omkring 200 efter Kristus). Han lärde, att , lättrörliga
temperamentet härrör af ymnig tillgång på blod (han kallade
det därför det sangviniska eller blodtemperamentet efter det
latinska ordet sanguis, som betyder blod), och att det lugna och
tröga temperamentet beror af myckenhet af slem i
människokroppen, hvarför han kallade detta det flegmatiska eller
slemtemperamentet (af grekiska ordet phlegma, som betyder slem).
De två återstående temperamenten härledde han af gallan: det
häftiga (i vidriga fall hänsynslösa) temperamentet benämnde han
efter grekiska ordet chole, galla, det koleriska eller
galltempera-mentet, och det för oro och tvifvel disponerade ,
hvilket han ansåg bero på att gallan var svart, kallade han det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:25 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/15/0073.html
