Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De olägenheter, som vidlåda alltför konstlade eggelsemedel,
ute-blifva icke för de franska folkskolorna. Verksamma endast på de
med starkare ambitionskänsla utrustade väcka de äregirighet och
högmod hos de på hufvudets vägnar väl begåfvade samt afund och en
plågsam känsla af underlägsenhet hos de sämre utrustade. Då intresset
för kunskapers inhämtande icke upprätthålles genom kunskapernas
egen makt och undervisningens beskaffenhet, så går det snart förloradt.
Allmänt klagas i Frankrike, att barnen för tidigt öfvergifva skolan,
och att de efter utgången ur densamma sällan öppna en bok. Också
kunde 7 procent af de år 1891 inskrifna rekryterna icke läsa, och
8 procent af män samt 13 procent af kvinnor, som år 1890 ingingo
äktenskap, kunde ej skrifva sina namn.
Examen för betyg öfver genomgången folkskolekurs är icke
obligatorisk och är således icke villkor för afgång ur folkskolan. Den
är ett eggelsemedel, som lockar en del af lärjungarne till
ansträngningar, utan tvifvel i en icke oväsentlig mån genom utsikten att efter
examen slippa ur skolan i förtid. Af 228,120 år 1892 till examen
anmälda elever genomgingo 175,675 (77 %) densamma.
2. Högre folkskolor.
#
De högre folkskolorna härstamma från 1833, då på Guizofs
föranstaltande det lagstadgades, att sådana skulle finnas i alla städer
med mer än 6000 invånare. År 1850 upphörde deras lagliga karakter,
i det att namnet ej upptogs i den då utfärdade skollagen. Redan
förut var deras utveckling hämmad genom bristen på ordentliga
folkskolor, och nu försvunno de nästan helt och hållet. Först år 1878
upptogs på budgeten ett särskildt anslag för högre folkskolor till en
början med det ringa beloppet af 100,000 fr., som år 1890 ökats
till en och en half million. Lagen af den 30 oktober 1886 upptog dem
bland primärundervisningsanstalterna. Deras organisation och
läroplaner hafva senast blifvit bestämda genom dekret och ministeriella
skrifvelser af den 26 januari 1893.
Deras ändamål är att gifva eleverna en fortsättning af den
allmänbildning, som de mottagit i folkskolorna samt en grundläggning af
sådana kunskaper, som kunna blifva till gagn för en verksamhet på
åkerbrukets, industriens eller handelns område. Skolorna äro särskildt
afsedda för sådana elever, som efter att hafva lämnat folkskolan kunna
fortsätta sina studier ytterligare två eller tre år, innan de inträda i
ett yrke.
Lärotiden är minst två år. I första årsklassen meddelas
gemensam undervisning åt alla elever. Från andra årsklassen (eller tredje
i några få stora skolor) delas eleverna i olika kurser, af hvilka en har
till uppgift att meddela allmänbildning, en är afsedd för blifvande
åkerbrukare, en för dem, som vilja ägna sig åt industrien, och en för
dem, som bestämt sig för handeln.’ I den industriella afdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
