Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14.
Ont årsexamen i folkskolor och småskolor.
Folkskolestadgan den 18 juni 1842 föreskrifver i § 8 mom. 2:
»På tider, som af skolstyrelsen bestämmas, böra. offentliga förhör
med barnen i hvarje skola anställas, vid hviikas slut lämpliga
belöningar, så vidt tillgångar därtill finnas, må tilldelas de barn,
som genom flit, skicklighet och ett godt uppförande sig
utmärkt.»
Motsvarande föreskrift i § 46 mom. 1. i den förnyade
folkskolestadgan den 20 januari 1882 är af följande lydelse: »På
tider, som af skolrådet bestämmas, böra under ledning af
skolrådets ordförande eller någon annan dess ledamot, offentliga
förhör med lärjungarne i alla skolor årligen anställas, vid hvilka
förhörs slut lämpliga belöningar, så vidt tillgångar därtill finnas,
må tilldelas dem, som utmärkt sig genom flit, skicklighet och
ett godt uppförande.»
Numera gäller således, att berörda förhör skola hållas
årligen i alla skolor och under ledning af skolrådets ordförande
eller någon annan dess ledamot.
För att skilja dem från andra förhör må de kallas med ett
namn årsexamen.
Att man funnit sig föranlåten att taga denna angelägenhet
i närmare betraktande, beror af tvenne skäl, nämligen först att
under senare åren, dock lyckligtvis ännu sparsamt, röster höjas
mot dessa årsexamina, vidare att det rent af blifvit modernt
att icke tilldela skolbarnen några »lämpliga belöningar».
Mot årsexamen andrages allt emellanåt, att det skulle vara
en härlig sak, om man i folkskolan vore befriad från dessa
trägna »repetitioner för examen», denna »examenspluggning»
o. 8. v. Det förhåller sig dock oftast så, att en nyhetsmakare
sällan förmår öfverskåda, hvarthän hans åsikt leder; denna går
i sina konsekvenser mestadels till annat mål än det åsyftade,
så att han efter bitter erfarenhet finner bäst vara, om »reformen»
vore ogjord. Med tanken på detta framstår i mitt minne en
folkskola, som jag på 1850-talet närmare lärde känna. Där hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
