- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 15 (1896) /
142

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15.

Tidsbesparing vid undervisningen.

Sparsamhet är en dygd, slöseri en odygd. Så, när det är
fråga om penningar, så ock när det är fråga om tid, och ej minst
då. Men tid det är just, hvad vi lärare behöfva spara, ty för
oss vill ju tiden ofta nog vara knapp, Finns det dä något sätt
att spara tid?

En tysk lärare gifver fyra råd, som han säger sig hafva
vunnit dels ur egen dyrköpt erfarenhet, dels ur andras. De äro
följande:

l:o) Bered dig på hvarje lektion, hvarje ämne, och bered
dig grundligt — skriftligt eller utan att nedskrifva dina tankar,
allt eftersom du finner det ena eller andra lämpligt —; ty ju
bättre du är förberedd, desto färre ord, förmaningar och straff
behöfver du, desto lättare och raskare kommer du till målet.
Detsamma gäller ock om dina lärjungar.

2:o) Tala själf så litet och så tyst, som vinnandet af
undervisningens syfte tillåter, och låt i stället dina lärjungar tala så
mycket och så högt som möjligt. Då ett tecken, gifvet med
min, hufvud eller hand, eller ett knackande på katedera o. s. v.
är nog till att åstadkomma en åsyftad verkan på lärjungarne,
t. ex. att de skola hålla sig stilla, resa sig från sina platser eller
äter sätta sig, komma fram till katedern, läsa eller räkna vidare,
korrigera. det oriktiga, utfylla ett ofullständigt svar o. s. v., där
får du icke tala nit och dit och på det sättet förspilla tiden.
På det hela taget tala vi lärare mycket för mycket, våra
lärjungar för sällan och för litet. I den tanken, att vi måste gå
grundligt till väga, göra vi ofta vår framställning bred och maklig.

3:o) Hvad barnen lärt i hemmet eller hvad de inhämtat
genom en föregående undervisning, det må du utan tvekan
förutsätta; repetera det vid tillfälle i dess grunddrag, men fråga
icke åter och åter därefter i en utvecklad form, som om det
gällde att bibringa någon ny kunskap. Ofruktbart är det att vid
åskådningsundervisning och hemortsbeskrifning fråga efter
enskildheter, som barnen för länge sedan lärt, i st. f. att låta
dem berätta och sammanställa dessa i grupper, t. ex. att hunden
och katten, hästen och kon, fåret och svinet ha ett hufvud,
4 ben, en svans o. s. v. Ofruktbart är det ock att behandla
hvarje språk, hvarje psalm, hvarje biblisk historia, hvarje
läsebokstycke med samma utförlighet och efter samma disposition.

I högsta grad öfverflödigt är att fortsätta med en öfning, när
öfningens mål redan är säkert uppnådt, t. ex. vid skrifning af
bokstafsformer, vid multiplikationstabellens upprepande, vid ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/15/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free