- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 15 (1896) /
146

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beträffande frågan, för hvilka städer den ifrågavarande
folkskolestadgan borde afses, ansågo kommitterade, att den i
första hand borde tillämpas i sådana städer, i hvilka funnes
två eller flera territoriella kyrkoförsamlingar eller en territoriell
församling jämte en eller flera icke territoriella församlingar,
som i annat fall skulle hafva eget skolväsende. Det ansågs
nämligen, att det skulle vara till gagn för skolväsendet, att,
då i en stad funnes flera församlingar, dessa icke tillätes att
hvar för sig utgöra ett särskildt skoldistrikt, utan att dessa
ålades att bilda ett gemensamt skoldistrikt. Härigenom skulle
icke endast undervisningen kunna bättre tillgodoses och göras
mer likformig utan äfven kostnaderna blifva mindre och framför
allt rättvisare och jämnare fördelade.

Men skola flera församlingar uppgå i ett skoldistrikt,
uppstår frågan: »Hvilken myndighet skall afgöra de för hela
distriktet gemensamma angelägenheterna?» Förordningen om
kyrkostämma samt om kyrkoråd och skolråd af den 21 mars
1862 svarar på denna fråga genom följande föreskrift, som
finnes i dess 11 §: »Där i städer, som bestå af flera försam-

lingar, fråga till afgörande förekommer, som alla eller flera af
dessa församlingar angår, skall sådan fråga handläggas å
gemensam kyrkostämma, under ordförande af den bland stadens
kyrkoherdar, som domkapitlet därtill förordnar.» Hvarför
upp-togo ej kommitterade denna bestämmelse i sitt förslag?
Därför att den ej är tillämplig i de stora städerna. Ville
nämligen de röstberättigade i allmänhet infinna sig, skulle det ej
kunna anskaffas någon lokal stor nog för att rymma dem, och
man skulle ej kunna finna några former, medelst hvilka man
skulle kunna åstadkomma ordning och reda i öfverläggningarna,
så att formliga beslut skulle kunna fattas. Och för öfrigt, hur
långvariga skulle ej stämmorna kunna blifva? Då kommittéen
hade till uppgift att utarbeta förslag till en för de större
städerna gemensam folkskolestadga, måste den sålunda söka finna
ett annat sätt för afgörande af för flera församlingar
gemensamma skolangelägenheter än det, som förordningen om
kyrkostämma föreskrifver. Nära till hands låg då att föreslå, att
saken skulle ordnas så, som den för närvarande är anordnad
uti hufvudstaden. Där afgöras de frågor, som tillkomma
kyrkostämmas handläggning, af hvarje församling för sig. Skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/15/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free