Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkostämmorna fatta beslut rörande för bela staden
gemensamma skolangelägenheter, skola kyrkostämmorna i alla
församlingarna hållas på en och samma dag. Sedan stämmorna fattat
sina beslut, hänskjutes ärendet till s. k. kyrkofullmäktige.
Dessa utses till ett antal af fömtio för hvarje år bland
församlingarnas vid kyrkostämma röstberättigade ledamöter. Hvarje
församling utser särskildt för sig ett visst antal, växlande
mellan tre och sju. Kyrkofullmäktige skola, efter det
ifrågavarande ärende till dem hänskjutits, ofördröjligen sammanträda
för att, om församlingarnas afgifna meningar befinnas skiljaktiga,
utöfva församlingarnas gemensamma afgöranderätt och fatta
beslut i den hänskjutna frågan. Hafva alla församlingarna
stannat i lika beslut, tillkommer fullmäktige endast att anmäla
förhållandet hos den myndighet, som kyrkostämman äskat. En
dylik anordning kunde kommitterade ej förorda, enär de ansågo,
att den ifrågasatta folkskolestadgan borde följas ej endast i
sådana städer, som bestode af flera församlingar, utan ock i
andra stora städer, t. ex. Gäfle, i hvilka funnes endast en
församling. Dessutom skulle den stockholmska anordningen hafva
med sig, att de pedagogiska ärendena komme att afgöras af
skolstyrelsen, under det de ekonomiska blefve föremål för
kyrkostämmornas handläggning. Kyrkostämmor och
kyrkofullmäktige skulle sålunda fatta beslut rörande folkskolans
inkomst- och utgiftsstat. Klart vore, att i sådant fall besluten
härom komme att fattas nästan uteslutande från ekonomisk
synpunkt. Att en sådan anordning ej kan lända till folkskolans
fromma, är uppenbart och af erfarenheten bestyrkt. Men,
säges det, Stockholms folkskola har ju under den nuvarande
anordningen i hög grad utvecklats. Detta kan ej motsägas.
Barnens antal har stigit; ändamålsenliga och prydliga skolhus
hafva uppförts; lärarekrafterna hafva mångdubblats;
undervisningsmetoderna hafva förbättrats; undervisningsmaterielen har
ökats; skolgången har blifvit jämnare; undervisning i slöjd har
införts; de hygieniska förhållandena hafva upphjälpts m. m.
Men en stor del af dessa fVamsteg torde hafva kommit till
stånd oberoende af den enligt vårt förmenande olämpliga
organisationen af de institutioner, som hafva förvaltningen af
Stockholms folkskolor sig ombetrodd; andra hafva åstadkommits
trots denna. Den, som har någon djupare kännedom om huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
