Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handling af vissa ärenden, kunde beredningen af dem anförtros
åt personer, som ägde därför erforderliga insikter.
öfverflyttandet till stadsfullmäktige af vården om
folkskoleväsendet innebure obestridligen en afvikelse från den hittills
i vårt land i allmänhet följda principen, att den kyrkliga
kommunen skulle handhafva folkskolans angelägenheter. Men
af-vikelsen torde hufvudsakligen vara af formell natur och knappast
äga någon betänklig innebörd. Ty, då de personer, som vore
stadsfullmäktige, med få undantag vore desamma, som vore
röstberättigade å kyrkostämma, kunde det icke antagas uppstå
någon principmotsats mellan beslut rörande folkskolan, fattade
af stadsfullmäktige, och de beslut, som komme till stånd genom
fullmäktige, som blifvit valda af kyrkostämma för handhafvande
af folkskolans angelägenheter. Hvad särskildt an ginge det
kyrkliga inflytandet på folkskoleväsendets ledning, förutsattes,
såsom ett nödvändigt villkor för öfverflyttandet af
kyrkostämmans myndighet till stadsfullmäktige, att prästerskapets
befattning med folkskolan bibehölles genom bestämmelser rörande
skolstyrelsens sammansättning samt genom stadgande, att
skolreglemente skall underställas domkapitlets pröfning och
stad-fästelse.
I Göteborg hade ända sedan 1857 folkskoleväsendet ordnats
såsom en samhällets gemensamma angelägenhet, oberoende af
den kyrkliga församlingsindelningen, under ledning af
stadsfullmäktige och skolstyrelse, utan att därigenom förmärkts någon
missriktning i folkskoleväsendets ledning. Under denna tid
hade i Göteborg underyisningen och skolornas anordning
utvecklats och fullkomnats i samma grad som i andra städer.
Trots de anförda skälen, af hvilka ett och annat vid första
påseendet synes mycket tyngande, kunde kommittéens majoritet
ej förmås att instämma i det ofvannämnda förslaget.
För det första kan med allt skäl sättas i fråga, huruvida
kommittéen var befogad att inkomma till kungl. maj:t med ett
dylikt förslag. Dess uppdrag var nämligen — såsom förut
redan antydts — att uppgöra ett förslag till folkskolestadga för
vissa städer, som vore byggdt på samma grundsatser, hvarpå
den allmänna folkskolestadgan hvilade. Visserligen säges detta
icke uttryckligen i det kungl. bref, hvarigenom kommittéen
förordnades, men det framgår tydligen af de förhandlingar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
