Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu nöjer man sig icke längre med en sådan undervisning.
Vetenskapen har börjat sysselsätta sig med växternas och djurens lif
och begär, att skolan skall taga de fötsta stegen på den vägen. Den
underskattar icke det gamla, det hade och har fortfarande sitt värde
och måste läras, men den vill icke erkänna detta annat än som
någonting yttre, som icke får utgöra mål utan medel. Det skall
icke aflägsnas, förkastas, men det måste begränsas och lämna rum
för ett begynnande studium af växternas och djurens lif, ej blott det
yttre utan äfven det inre. Det är detta man menar, när man yrkar
på biologisk undervisning i naturkunnighet.
För de lärare, som själfva fostrats efter den gamla skolans
program, är det ingen lätt sak att beträda den nya vägen. De erkänna
de nya grundsatsernas riktighet och att det biologiska måste
intressera barnen mera och vara mera fostrande och förädlande; men de
tillstå öppet, att de sakna material. De erinra om den väl kända
sanningen, att man icke kan lära andra, hvad man aldrig själf har
lärt. För dessa torde några meddelanden om denna sak vara
kärkomna. Utgifvaren har låtit öfversätta en längre uppsats i ämnet af
d:r E. Smalian i Halle och ämnade införa densamma i tidskriften;
men då utrymmet ej medgifver dess införande, lämnas här blott några
få utdrag. Uppsatsen står att läsa i 19:e bandet af »Pädagogische
Blätter för Lehrerbildung und Lehrerbildungsanstalten», sid. 213.
Förf. är icke blind för att den biologiska undervisningen kan
breda ut sig för mycket och komma in på saker och ting, som
icke lämpa sig för barnaåren, hvarför han till en början uppställer
allmänna grundsatser för en begränsning. I fråga om de fakta, som
skola meddelas, tillråder han följande frågor: Leda de till
eftertänksam betraktelse af och beundran för naturen? Uppfordra de lärjungen
till andlig själfverksamhet? Utveckla de hans skönhetssinne? Såra
de möjligen hans etiska känslor? o. s. v. Det är gifvet, att äfven
andra synpunkter ytterligare måste begränsa urvalet, framför allt i
folkskolan med dess ringa tid för ämnet. Särskildt må man väl här
erinra om den gamla satsen: »Icke mångahanda men mycket.»
Allvarligt varnar han också för att inlåta sig på’ovissa gissningar
och obevisade hypoteser, och den varningen har visat sig långt ifrån
obehöflig.
Såsom exempel på synpunkter, som han vill göra gällande, må
följande nämnas: Växternas befruktning, deras spridning, deras
förmåga att skydda sig, rörelseförmågan, deras näringslif, huru somliga
fånga djur till sin näring, växternas byggnad, som trotsar oerhörda
krafter i naturen o. s. v. Liknande synpunkter uppställer han ock
för läran om djuren.
Nu blott några utdrag, som visa, huru han tänker sig, att dessa
synpunkter skola i skolan göras gällande.
Redan länge har man väl i skolan förklarat frömjölets betydelse
för märket. Men blott i sällsynta fall har framställningen af
befrukt-ningsförloppet erhållit sin rätta åskådliga grundval, experimentet. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
