Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde redan på det lägre stadiet beströ det fullt utvecklade märket
t. ex. på en tulpan, hos hvilka växter så väl märket som
ståndar-knappen och frömjölet äro särdeles tydligt utbildade, med frömjöl från
en annan tulpan och därefter låta lärjungarne se resultatet, mognandet
af grobara frön. Omvändt borde man låta dem se, huru fröämnet
icke utvecklas, om det befruktande elementet afstänges. Äfven en
ännu tämligen ung lärjunge lär sig snart konstatera skillnaden
mellan blommor, som befruktas af vinden, och blommor, som af
djur, särskildt insekter, fa mottaga denna tjänst. Frömjölet hos
hängeväxterna, gräsen och barrträden kännes torrt och sandaktigt
och är därför, emedan kornen icke baka ihop sig och äro mycket
lätta, företrädesvis ägnadt att af vinden föras till aflägset blommande
märken. Kan man på ett högre stadium taga mikroskopet till hjälp,
så bör man visa på de luftsäckar, som hänga vid hvarje
frömjöls-kom hos barrträden, och som likt två luftballonger uppbära det lilla
kornet i luften. Den massa af frömjöl, som dessa
vindblomnings-växter frambringa, förstår man vara nödvändig för att gifva säkerhet
för befruktning på längre afstånd. Så drages också blomställningen,
hänget, in i kansalsammanhanget mellan form och funktion. Icke
mindre klart är syftet med vindblommornas byggnad: saknaden af en
äkta färgad blomkrona, som ju har sin betydelse endast däri, att den
lockar med färgsinne utrustade insekter, då den medvetslöst och
opåkalladt verkande vindströmmeh naturligtvis icke är i behof däraf;
de långt utstående och ofta lättrörliga ståndarne, och de långa fria
pistillerna, som mellan de finaste fjun uppsamla frömjölskornen.
Helt annat är förhållandet med insektblommorna. I stället för
den stora massa af torrt frömjöl, som de förra alstra, är här en
betydligt ringare’ mängd af ett på mångfaldiga sätt utbredt, klibbigt
frömjöl, hvilket lätt och säkert hänger fast på den skrofliga och ofta
starkt lndna kroppsytan af den insekt, som förmedlar befruktningen,
tills han fört det till sin bestämmelseort. Detta är i det hela ett
framsteg från det ofullkomligare till det fullkomligare. I fråga om
vindblommorna öfvertygar oss historien om »svafvelregn», att ofta
stora massor af det med möda och arbete alstrade dyrbara
frömjölet kommer till ingen nytta. Hos insektblommorna äger en
ojämförligt säkrare transport rum, hvilken i förening med frömjölets
klibbighet förklarar det sistnämndas ringare mängd. Det afgörande
beviset för det nämnda framåtskridandet ligger i det paleontologiska
faktum, att vindblommorna, så vida de icke såsom gräsen uppehållits
och vårdats genom kultur från människans sida, uppnådde sitt
vege-tationsmaximum i äldre geologiska perioder och nu befinna sig på
den nedåtgående delen af sin lifskurva, ja, att många af dem numera
blott finnas till i ringa antal och svag utveckling. De hafva aflösts
af de till nuvarande förhållanden på jorden bättre anpassade
insektblommorna. Häraf framgår, att begreppen fullkomlighet och
ändamålsenlighet såsom relativa äro föränderliga. Insektblomma och
insekt uppstå tillsamman och ombilda alltjämt hvarandra ömsesidigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
