- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 16 (1897) /
122

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan ske antingen som hemuppgift eller som tyst öfning. Om
läraren under lektionen väl betonar sammanfattningarna,
komma de att på samma gång utgöra ett slags disposition
till en liten uppsats öfver det genomgångna ämnet. De torde
då böra uppskrifvas på svarta taflan, ehuru stundom i något
förkortad form. Ett sådant förfaringssätt kommer att
medföra en direkt vinst äfven för undervisningen i modersmålet.
Emellertid må läraren vid rättandet af dessa uppsatser se
företrädesvis på det sakliga innehållet och i fråga om formen
blott rätta verkliga grofva fel.

Efter själfva lektionsutkastet följer här nedan en plan
till en dylik uppsats.

Lektionsutkast. I.

Värmets ledning.

o

Åskådningsmaterial: spritlampa (eller stearinljus), ett
profrör, så vidt, att en termometer kan stickas ned däri,
termometer, ett metallbleck (eller bredt knifblad), några hagel,
en glasstång, så grof som en mycket grof strumpsticka, ett
par dylika stickor (eller grof metalltråd), ett stycke
koppartråd, så smal, att den lätt kan lindas omkring en blyertspenna
e. d., en koppar- och en silfverslant, ett par små lådor, vikta
af vanligt skrifpapper, ett par tyglappar, vax och is.

(Under föregående lektion ha barnen fått lära något om
hur värme alstras eller framkallas: genom gnidning, kemiska
föreningar, djurkroppens lifs verksamhet o. s. v.)

För en stund sedan tog jag in några isbitar. En af dem
lade jag i denna glasbägare och ställde den i kakelugnsnischen.
Hvad jag gjorde med de andra, skall jag sedan omtala.

Hur har det gått med isen i bägaren? Hvad behöfver is
för att smälta? Hvarifrån har den fått värme? Men kakelugnen
själf är ingen värmekälla, hvarifrån har den fått sitt värme? J6,
från elden i eldstaden, den är en värmekälla. Men hvad måste
ha skett med det värme, som där utvecklades, eftersom det har
kunnat förvandla isen uppe i kakelugnsnischen till vätska?
Värme har flyttat sig eller rört sig från eldstaden till isen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/16/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free