Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringen satte sig emot detta förslag, emedan den ei ville
vara med om införande af obligatorisk undervisning. Den
betraktade nämligen denna som en kränkning af
föräldramakten, som en farlig utvidgning af statens makt, hvilken,
liksom all annan, borde vara begränsad och i minsta möjliga
mån inkräkta på föräldrars rättigheter. Antagandet af
obligatorisk undervisning skulle dessutom medföra, att
offentliga skolor måste anordnas i kommuner, uti hvilka ej funnos
några friskolor. Regeringen ville hellre se slut på
skol-striden än att grundligare låta undersöka en så svårlöst
fråga. Den förklarade slutligen, att den ej ägde tillräckligt
material för att gifva frågan en rationell lösning. För öfrigt
öfverdrefve man ofta antalet på de barn, som saknade
undervisning; man inräknade med orätt bland dem en mängd barn,
som af en eller annan anledning besökte skolorna oregelbundet
eller endast under en kort tid.
Genom att betrakta förhållandena på nära håll kunde
man finna tre hufvudanledningar därtill, att barnen finge
antingen alldeles ingen eller endast ringa undervisning:
l:o) Barns anställning vid fabriker. Men medelst
lagstiftningen ville man sörja för att detta missbruk förebyggdes.
Lagen af den 5 maj 1889 förbjöd ock att använda barn vid
arbete före 12 års ålder. 2:o) Barns deltagande i
landtbruks-arbeten. Detta var och är ännu hufvudorsaken till
oregelbunden skolgång i landsbygdens skolor. Vissa skolor, som
äro under vintem talrikt besökta, äro under sommaren nästan
alldeles tomma. Detta hinder för jämn skolgång är så
mycket svårare att besegra, som åtskilliga kommunala styrelser
synas gynna barnens arbeten och ingenting göra för att
främja regelbundna skolbesök. 3:o) Många föräldrars vana,
stundom berättigad, men som man i allmänhet måste beklaga,
och som man måste så vidt möjligt motarbeta, att nämligen
låta barnen hjälpa till med sysslor i hemmet utan att gifva
dem tid att besöka skolan.
Man skulle kunna angifva en fjärde kategori af barn,
som ej erhålla erforderlig undervisning, nämligen de, som
föräldrarne ovetande äro borta från skolan.
De beslut till främjande af skolbesök, som, fattade redan
1878, regeringen lät kvarstå i lagen af år 1889, äro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
