Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
graf samt medvetandet om att ett visst mått af kunskaper är
obetingadt nödvändigt för enhvar föranledde förbundsrege*
ringen att redan följande år eller 1875 utfärda en förordning
om rekrytpröfningar och efterskolor ( Enligt
denna förordning underkastas samtliga värnpliktige, med
undantag af dem, som innehafva student- eller lärarediplom, en
pröfning i läsning, skrifning, räkning och kännedom om
fäderneslandet. Den, som därvid varder underkänd i mer än ett
ämne, ålägges att under värnpliktstiden besöka af
militärdepartementet anordnade efterskolor.
Dessa rekrytprof ha kraftigt bidragit till det schweiziska
skolväsendets utveckling. De däröfver årligen offentliggjorda
berättelserna ha framkallat en liflig och hälsosam täflan
mellan kantonerna. Om dessa berättelser också icke utgöra
en fullt tillförlitlig måttstock för bedömandet af kantonernas
ställning till hvarandra i fråga om folkupplysningen, så peka
de dock öfver hufvud i rätt riktning. Kantonen Basel har
i regel intagit första rummet, och säkert är, att den är en
af de främsta i landet. Med denna täfla Ziirich och Genéve.
I Basel är folkskolan en ren statsangelägenhet. I vissa
andra kantoner, såsom Appenzell, Tessin, Wallis, tillkommer
det däremot kommunerna själf va att i hufvudsak sörja för
sitt skolväsen. Andra kantoner åter, och flertalet, ha ett
mera blandadt system, erinrande om vårt eget. I allmänhet
torde kunna sägas, att folkundervisningen står mer eller
mindre högt i samma mån, som staten tagit mer eller mindre
hand om densamma.
I de ofvan nämnda, främst stående kantonerna — efter
hvilka närmast komma Bern, Thurgau, Schaffhausen,
Solo-thurn — är folkskoleorganisationen i sina hufvuddrag lika.
Folkskolan delas i primärskola, sekundärskola och
fortbildning sskola.
Primärskolan omfattar fyra klasser och är afsedd för
åldern 6—10 år. Undervisningen pågår 44 veckor om året
och 20—26 timmar i veckan. Undervisningsämnena äro
läsning, skrifning, räkning, modersmålet, geografi (
kunde), sång, teckning, gymnastik, kvinnlig slöjd och religion
— detta senare fakultativt. Böcker och material erhålla
lärjungarne på skolkassans bekostnad. Skolpliktiga äro alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
