Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med en uppmaning af ungefär följande innehåll sattes
öfningen i gång. Tag reda på, i hvilka strofer det talas om
Musti själf, huru han beskrifves, hvad han gjort för att
hjälpa sina vänner, och hvad han sist gör för att visa dem
sin tillgifvenhet, samt hvad detta leder till. Se äfven efter,
om hvilka. personer det talas, för att man rätt skall förstå
Mustis äjiejhnod.
* V- * : •* - -Tredje klassen. Formläro.
•TJekfJorLeh/: mjifhåll. A. Förhör af det sist genomgångna:
huru man* igeiikänner adjektivet samt vissa adjektivs bildning.
Schwalbes lärobok i modersmålet, reglerna sid. 16, skriföfning
18, 19. B. Preparation af adjektivets böjning.
Anm.Först få baraen höra de försvenskade grammatiska termerna,
som ju äro bättre ägnade att meddela själfva begreppet, sedan äfven de
latinska. För eget bruk lämnas dem fritt val, och de föredraga därvid
i allmänhet de förra.
Lärogången.
Förhöret. Barnen namnge föremål i skolrummet och säga
något om hvarje föremål: kritan är hvit, taflan är svart,
fönstret är stort, bänken är lång o. s. v. De ord, som sålunda
beskrifva eller bestämma tingord kallas egenskapsord och svara
på frågan: »Hurudant är föremålet?»
Exempel gifvas därefter på adjektiv, som stå i
motsatsförhållande: ny, gammal; säker, osäker. Dessa utgöras sålunda
dels af helt olika ord, dels af stamord och ett därmed
sammansatt medelst förstafvelsen o.
En del egenskapsord bildas af tingord medelst
aflednings-ändelserna -ig, -Mg, -isk, - sam och -bar. Deras stafning
observeras. Andra egenskapsord åter ligga till grund för tingord,
t. ex. mild, vis, god.
Preparationen. Då man lägger samma egenskapsord till
tingord af olika kön och tal, förändras äfven det förra.
Särskildt lägga vi märke till detkönsändelsen t. Vi jämföra
tingordens kön med egenskapsordens och finna, att tingordet
i alla ställningar behåller sitt kön, då däremot
egenskaps-ordet ändrar sitt. Vi draga nu den slutsatsen, att egenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
