Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afdelningsundervisning med folkskolans tredje och
fjärde klasser.
KL IT.
Tyst öfning. Barnen afskilja
hufvuddelarna i Töpelii dikt
Musti (Läsebok för folkskolan,
l:a afd.), förse dem med
rubriker samt bereda sig — om så
medhinnes — att på eget,
naturligt språk berätta innehållet:
Undervisning. Pröfning af
den tysta öfningens resultat.
Kl. III.
Undervisning :Forinlära.
Adjektivet och deSs böjning.
Tyst äfining: 1) Att’i: läror
boken tåga röda på Hen-
genohi-gångna läxåij.* ^ att 4*Öja ett
adjektiv 1 ällå former
tillsamman med hvart och ett af fyra
substantiv af olika kön.
Anm. Fjärde klassens tysta öfning var denna gång särskildt afsedd
att förbereda en uppsats för hela afdelningen, ett skriftligt återgifvande
af ofvannämnda berättelse, som barnen själfva valt med anledning af
skaldens födelsedag. Afsiktligt gaf jag härvid fjärde klassen ett försteg,
för att de äldre barnen skulle få liksom bereda vägen för sina yngre,
inindre mogna kamrater och sedan draga dessa med sig. Det är en
förtjänst, skulle jag tro, att afdelningsundervisningen — ej blott inom
modersmålet utan på alla områden — så lämpar sig att låta de äldre
kamraterna på ett oskyldigt och naturligt sätt få hjälpa och utveckla
de yngre.
Någon torde kanske anmärka, ått en uppgift sådan som
den of van omtalade är för stor för barn på detta stadium.
Så vida antalet barn uppgår till 40 å 50 inom hvarje klass,
kan jag hålla med därom. Äfven förutsätter jag, att barnen
äro till en viss grad öfvade.
Fjärde klassens tysta öfning hade förber ed ts under
föregående dagens lästimme — gemensam för båda klasserna —,
då ifrågavarande dikt lästes och utreddes till innehållet.
Därvid gjorde vi oss först reda för, hvarför skalden
framhåller Musti så, att hela dikten får namn efter denne — det
är för hans stora trofasthet. Vidare lade vi märke till att
hvarje strof — trots styckets öfverskrift — ej handlar direkt
om Musti men dock alltid om sådant, som måste höra till
hnndens historia, för att man skall förstå det rörande beviset
på hans trofasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
