Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11.
Bidrag till känslolifvets pedagogik.
Själslifvet hos människan framträder i förnimmelser,
känslor och viljeyttringar. Genom sina förnimmelser uppfattar
människan sig själf och den värld, med hvilken hon kommer
i beröring. Känslorna uttrycka hennes tillstånd af behag
eller obehag i ett gifvet ögonblick. I viljeyttringarna sträfvar
hon att bevara eller förändra sitt tillstånd och till följd
däraf att inverka på sig själf eller på sin värld. Till alla
dessa sidor af själslifvet skall uppfostraren söka sträcka sitt
inflytande, därvid besinnande, att inga själsföreteelser
någonsin uppträda isolerade, utan att alla tillsamman bilda en
andlig organism, där den ena medelbart eller omedelbart
inverkar på den andra. Lagarna härför söker den psykologiska
vetenskapen finna, och dem bör äfven den pedagogiska lära
känna för att kunna uppställa hållbara grundsatser för
uppfostran. Dessa rader vilja lämna ett litet bidrag, i hvad det
rör uppfostran af känslolifvet.
Då vi betrakta en vacker natur, läsa en god bok eller
följdriktigt och utan större svårighet lösa en tankeuppgift,
erfara vi en behaglig stämning. Motsaterna åter väcka
obehagliga känslor. Dessa exempel visa oss således, att
förnimmelser, vare sig de förmedlas genom de yttre sinnena eller
uppstå omedelbart inom oss, åtföljas af vissa dem motsvarande
känslor. Samma förnimmelse framkallar visserligen icke hos
alla människor alltid likartade känslor, ja, ej ens hos samma
person under alla förhållanden. Tycke och smak äro så olika,
och det värde, vi sätta på en förnimmelse, är äfven beroende
af vårt kroppsliga eller andliga tillstånd i det hela. Den
känsla af behag eller obehag, som åtföljer en viss förnimmelse,
plägar kallas den förnimmelsens känsloton, och dess tillvaro
bevisar, att den förnimmande icke står likgiltig för sin
förnimmelse. Därför plägar man ock kalla känslorna för
-mätare på förnimmelserna. Såsom sådana hafva de dock
blott subjektiv giltighet, d. ä. de uttrycka närmast blott det
värde, vi själfva sätta på våra förnimmelser. Känslorna hos
barn kräfva just därför så mycket större uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
