Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15.
Litteratur.
Bilder nr svenska folkundervisningens historia af d:r C. O.
Arcadius, seminarierektor, två häften. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söners förlag 1897 och 1898. Tills. inb. 2 kr.
J och med dessa bilder har författaren skänkt den
pedagogiskt intresserade allmänheten en lärorik framställning
af den svenska folkundervisningens allmänna utveckling och
knutit den vid teckningen af vissa personer, vid hvilkas
verksamhet den i synnerhet varit fästad. Den lilla bildserien
omfattar nämligen ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus,
biskopen Joh. Rudbeckius i Västerås, biskopen Joh. Gezelius
d. ä. i Åbo, skolföreståndaren, sedermera kontraktsprosten
P. R Svensson, grefve Th. Rudenschöld och statsrådet Fr. Ferd.
Carlson. Särskildt för våra folkskollärareseminarier torde
arbetet få värde såsom en tjänlig läsebok i den svenska
folkbildningens historia, och det kan betraktas såsom ett
motstycke till den serie »Lifsbilder ur pedagogikens historia»,
som blifvit utarbetad af V. Norlén och C. V. Kastman.
Dock råder mellan dessa bägge arbeten den skillnaden att,
medan det senare bildar en samling fristående teckningar ,
af vissa betydande pedagogers verksamhet i utlandet, lämnar
det förra en sammanhängande öfversikt af utvecklingens
gång inom vårt land i fråga om folkundervisningen med de
nämnda lifsbilderna såsom taflans hufvudföremål. Denna
anordning har bidragit att gifva framställningen lif. Det
val, som författaren anställt bland de män, som nedom tronen
kraftigast och följdrikast bidragit till undervisningsväsendets
förkofran bland menige man, är utan tvifvel riktigt träffadt
Dock skulle man måhända väntat, att författaren något mera
dröjt vid vissa ganska viktiga bipersoner. Vi tänka t. ex.
v fråga om reformationstidehvarfvet på bröderna Petri,
eftersom deras inflytande på religionsundervisningen länge var
närkbart. För den långa period, som med tillämpningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>