Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl den XI:s kyrkolag tog sin begynnelse, och som kan
anses sträcka sig framåt ända till den tid, för hvilken P. R.
Svensson nämnes såsom representant, angifvas blott i
förbigående några minnesvärda namn. Då likväl »Frihetstiden*
ntmärkes af ett lifligt intresse för folkbildningen, kunde
framställningen af tidens pedagogiska sträfvanden grupperats
kring någon representativ person. Måhända skulle
författaren hafva kunnat finna en sådan i biskop Serenius* hvars
nitälskan för religionsundervisningens förkofran ju är
anmärkningsvärd. — Beträffande bildningssträfvandena under Sveriges
storhetstid har författaren i teckningen af de tre namngifna
biskoparne haft godt tillfälle att skildra folkundervisningens
framsteg och på samma gång ådagalägga, huru nära dessa
voro beroende af stiftschefernas personlighet och intresse
därför. Skildringen af växelundervisningsperiodens allmänna
karaktär ansluter sig helt naturligt till framställningen af
P. R. Svenssons banbrytande verksamhet för
lankaster-systemets införande. Och i fråga om den tid, då
växelundervisningsmetodens svagheter allmänt erkändes, framställes med
rätta Th. Rudenschöld såsom den man, som mer än andra
verkade för en reform till det bättre, och som dessutom
genom sin hängifvenhet för folkbildningens sak var framfor
andra värd att ihågkommas. Hans verksamhet bildade ock
liksom en öfvergångsbrygga till den senaste perioden, pa
hvilken statsrådet F. F. Carlson tryckt sin stämpel. Som
författaren kritiskt an vän dt ett större antal källor, har hans
arbete vunnit trovärdighet och fyllighet, viktiga
förutsättningar tor dess värde. G. W.
Till hvad här ofvan sagts om arbetet i dess helhet vilja
vi för vår del tillägga, rörande andra häftet, att mot
teckningen af den sista bilden, F. F. Carlsons, den anmärkningen
torde med fog kunna göras, att det rikhaltiga materialet af
fakta, inneslutet i en nog trång form — hela skildringeu
upptager ej mera än 44 sidor —, ej lämnat författaren tillfälle
att i lika grad objektivera denna som de föregående bilderna.
Läsning för folket, utgifven af Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande. 1897. Häft. 4. Innehåll: Några tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
